G Fuel – Hype Sauce

Standard

Tydligen smakar hype som hallon och lemonad, låter syrligt

Hur smakar det?
Doftar som om någon stått i ett labb och gjort hallondoft från minnet. Smaken är väl inte mycket bättre den heller, fast inte katastrof heller. Det smakar syntetiskt hallon med en underton av något annat, som nog skall vara lemonad, men det smakar mest syntetiska hallon. Inte alls så syrligt som jag tänkte, utan detta är en ganska så söt histora. Sötman är ganska bra den med, smakar liksom inte sötningsmedel utan nästan som att det är i vanligt socker. Eller tja, isoglukos som amerikanarna är så förtjusta i. Ju fler klunkar jag tar desto mindre tycker jag om den dock. Den syntetiska smaken av hallon tär på smaklökarna och tröttar ut dem. Efter kanske 1/4 av burken ser jag fram emot att den tar slut.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes på ovrhypd.se

Slutsats
En av de svagare drickorna från G fuel så långt. Sen är inte hallon på läsk något jag suktar efter så det är lite motbacke för den oavsett. Men den är duglig, på gränsen dock till att gå mot det lägre betyget. Men råkar man gilla hallon så är detta kanske en hit. Jag är iaf inte speciellt hype för att köpa den igen.

Slutbetyg

Annons

Monster Reserve – Watermelon

Standard

Enligt burken original monster fast med annan smak, så, inte original?

Hur smakar det?
Öppnar burken och känner en stark söt och fruktig doft även om nosen är cirka metern från burken. Doftar inte direkt vattenmelon, typ godis vattenmelon med lika delar jordgubbe. Aha, glukossirap i drickan, har vi börjat med det i Sverige nu? Där doften inte levererar helt på vattenmelon så gör smaken det. Eller tja, vid närmare eftertanke är jag inte helt säker på det heller. Det smakar typ vattenmelon, men som sagt godis varianten av vattenmelon då, det du finner i lösvikt för det mesta. Men jag kan inte skaka känslan av jordgubbar. Dock lite fermenterade jordgubbar, nästan som de där barn ”champagne” drickorna. Eller när någon har gjort en skål med bål som man lagt massa jordgubbar i och sen äter man jordgubbarna efter att dom legat i bubblet i fyra timmar. Sött är det, vansinnigt sött. 5.9g socker per 100ml låter som att de satt decimalen fel. Det är så sött att det bränner i halsen. Påminner mig om Fanta Strawberry från Thailand. Är det gott? Nja, det är för sött och för syntetiskt. Drickan är så intensiv, så söt, så parfymerad att jag inte mäktar med hela burken.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes på cooperscandy.com men bör finnas i dagligvaruhandeln.

Slutsats
Monster Reserve – White Pineapple var ganska så najs. Men denna är på tok för intensiv för mig. Smaken är väldigt överdriven och översötad. Hur de lyckats med att göra den så vansinnigt söt utan att faktiskt stoppa i allt för mycket socker vet jag inte. Men mer än halva burken vill jag inte ha iaf. Vilket är ganska ovanligt när det kommer till Monster.

Slutbetyg

Red White & Boom – County Fair

Standard

County fair, state fair, unfair. Finns många fairs. Denna smakar antagligen blåa hallon

Hur smakar det?
Den kanske tvåligaste doften på en dricka någonsin möter mig när burken öppnas. Jag vet i ärlighetens namn inte om jag skall tvätta händerna eller dricka läsk. Doftar nästan lite åt violhållet, men en väldigt väldigt tvålig viol. Tack och lov smakar det inte så mycket tvål, det smakar istället obestämt. Obestämt av en massa olika skogsbär, lite vanilj och beklagligen så är tvålen tillbaks. Surt är det också, riktigt surt. Lite som ett surt godis. Surt skogsbärs och vaniljgodis, blandat med en gnutta tvål då. Vare klunk följer samma mönster. Skarp obestämd och lätt kemisk smak av, någonting. Sedan en ganska rejäl omgång av obestämda bär med en underton av vanilj. Sen en vägg av syrlighet. Efter detta, en ganska tvålig eftersmak med en sötma som känns typiskt sötningsmedel. Och slutligen ett förvirrat uttryck på mitt ansikte där jag inte vet om jag tycker det är ganska gott eller ganska vidrigt.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes på ovrhypd.se

Slutsats
Gillar jag den? Vet faktiskt inte. Jag lutar mer åt ett nej än ett ja. Det smakar inte nödvändigtvis illa och jag gillar som sagt lite tvålig smak i form av viol. Dock är detta inte viol utan det smakar skogsbärsstvål med vanilj. Inte en hit direkt. Men inte heller total katastrof. Men ju mer jag tänker på det desto uppenbarare blir det att det inte riktigt når upp till måttet för en njutbar dricka.

Slutbetyg

Wolverine – Tropical Blast

Standard

Wolverine har gått vilse in i en tropisk dungel och kommer ut med ananas och passionsfrukt

Hur smakar det?
Första klunken är inte speciellt bra. Det smakar skarpt av passionsfrukt och ananas essens och mina smaklökar ryggar något. Drickan ger ett ganska kemiskt intryck och det tar många långa sekunder innan smaken omvandlas till något som, faktiskt, är ganska trevligt. Efter de där lite smått brutala sekunderna kommer smakerna till sin rätt och det är en fin smak av ananas och passionsfrukt. Sötman på drickan är även den fin, sockerfri dricka, men det känns som att jag druckit en helt vanlig juice. Men varje ny klunk blir samma resa för smaklökarna. Först lite lätt panik över den syntetiska skarpa smaken, sen sitta snällt och vänta så kommer den trevliga sötman och smaken av frukt så sakteligen.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes på ÖoB. Finns antagligen där Wolverine finns.

Slutsats
När det är tropiska smaker så har industrin ofta in mer fantasi än ananas, passionsfrukt och mango. Varför kan vi inte få gul kiwi, litchi, papaya eller drakfrukt? Så ganska standard på smaksättning och utförandet är väl sisådär. Den är riktigt trevlig när man kommer till eftersmaken, men varje ny klunk blir en grimas. Och det är just den grimasen som tar ner den från medelmåtta till tack men nej tack.

Slutbetyg

Red White & Boom – Daytona Beach

Standard

Daytona, fin strand och Nascar. Glöm inte Florida Man också, hoppas inte han är närvarande i drickan

Hur smakar det?
Skall smaka ananas och mango, vilket det typ gör. Ingen vidare behaglig ananas dock, det är lite syntetiskt. Samma med mangon. Oklart om dom blandat i kokos också eller om det bara är den artificiella smaken av mango och ananas som tillsammans får det att smaka lite lätt av kokos. Men oavsett om det var avsiktligt eller inte så är kokos i dricka något av det hemskaste som finns och jag är inte nöjd. När kokos-smaken (eller vad det nu är) lagt sig kommer ananasen tillbaks på eftersmaken och ger en ganska så behaglig sötma. Inte speciellt långvarig dock. Sötman är inte speciellt överdriven överlag på drickan, utan den är ganska så balanserad. Men den där bismaken av kokos alltså, kan inte släppa den. Urk.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes på ovrhypd.se

Slutsats
En dricka som är precis under graden för acceptabel. Det är inget nödvändigtvis fel på den, men smakerna är lite väl syntetiska och bismaken av kokos är inte behaglig. Tråkig dricka som tematiserar kring ett ganska känt amerikanskt område snarare än något halvironiskt-patriotiskt som de tidigare drickorna hade. Nåväl, bättre lycka nästa gång Merica Energy.

Slutbetyg

Sweden Rock Drinks – Get a grip

Standard

Get a grip? Okej, jag måste ju faktiskt greppa burken för att öppna den, tack Sweden Rock!

Hur smakar det?
Doftar som det skall, citrus, men lite WC-anka över det hela dessvärre. Får se om smaken också får mig att tänka på rengöringsprodukter. Japp, det gör den. Det smakar citron blandat med pappersmassa. Hur tusan fick dom till det? Fick öppna en till burk för att se om det var något fel på den första jag öppnade. Men samma sak hände där, pappersmassa. Efter att citronpappersmassan har lagt sig så kommer syrligheten från drickan och den är ganska ok. Limen gör ett inspel och visar sin närvaro. Sötman är även den trevlig, en ganska så behaglig och förvånansvärt genuin sötma (sukralos) på drickan. Eftersmaken hänger kvar ett tag med en nedtonad sötma och den uppfriskande citrusen. Men varje gång jag tar en ny klunk så smakar det pappersmassa, jag begriper det inte.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes på matsmart men har skådats i andra butiker, exempelvis Dollarstore.

Slutsats
Summeringen är simpel: Hade det inte smakat pappersmassa de första 2-3 sekunderna varje gång man tar sig en klunk så hade detta varit gott. Men om jag stött på ett produktionsfel på två drickor eller om mina smaklökar har fått någon post-covid reaktion på just denna drickan och inget annat i hela världen, kan jag inte svara på. Vad som står klart är att det är ingen behaglig smak att börja med, även om sötman är väldigt trevlig och eftersmaken likaså. Underkänt men inte bottenskrap. Det får vara kompromissen.

Slutbetyg

Red Bull – Summer Edition – Aprikos & Jordgubbssmak

Standard

Red Bull somrar till det rejält med jordgubbar och blandar det med aprikos, vilket på pappret (burken) låter som en ljuvlig kombination.

Hur smakar det?
Korkar upp och stoppar ner näsan, varpå jag utbrister i ett spontant ”oh wow!” endast baserat på doften. Ekströms jordgubbskräm, kolsyrat på burk, kanske? Låt se vad smaklökarna tycker. Neeeej, vad hände här nu då? Istället för att vara sötsliskigt och jordgubbigt är det artificiellt och beskt? Hur fick de till en besk smak på detta? Skruvade de upp alla aromer till 11? Okej SÅ illa är det faktiskt inte men det är inte bra och inte alls lika smarrigt som doften fick mig att tro. Varje klunk ger ungefär en sekund av jordgubbe, sen kommer någon besk smak dundrandes och fullständigt tar över ett par sekunder. Tills eftersmaken träder fram och smakar syntetiskt jordgubbsgodis från Lagerhaus. Varje ny klunk följer detta mönster och även om drickan blivit lite mera rumseteperrad så har den dessvärre inte ändrat smak åt det positiva hållet. Jag kanske inte gillar aprikoser? När åt jag en aprikos senast? Ingen aning. Men klart är att jag gillar inte denna redbullen iaf.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes på Pressbyrån

Slutsats
Det har varit ett par försök genom åren från Red Bull att hitta på något annat, kiwi, kaktus, plommon, gift (kokos), vattenmelon, persika osv. Gemensamt med alla är att de på sin höjd fått mig att köpa drickan en gång och aldrig mer. Spola sedan fram tiden till Januari nästkommande år och du kan köpa hela flak hos diverse återförsäljare för en spottstyver då de har fått kort datum. Dom enda två smakerna som jag köpt flera gånger är persika och blåbär. Detta var ett långt sätt att förmedla att även denna drickan kommer falla under samma kategori för mig. En gång räcker gott och väl. Det finns så många andra mycket godare energidrycker där ute att spendera pengarna på. Kom igen Red Bull, Summer Edition – Körsbär. Gör det!

Slutbetyg

Carabao Energy Drink – Mandarin Orange

Standard

Energidricka med Thailändskt ursprung som kör på en orange kombination i smaker

Hur smakar det?
Doften av lite syrlig mandarin påminner om godiset pop rocks, som jag fick som barn på det glada 80-talet. Nu tror jag inte att drickan kommer poppa direkt, men det är väldigt likt i doften. Smaken är av samma kaliber, det smakar som lite syntetiskt framtagen obestämd orange citrusfrukt. Mer mandarin än apelsin iaf. Men detta är en ganska så syrlig dricka, eller inte ganska, mycket faktiskt. Det är som att de blandat i mandarin och citron men helt missat att ha med apelsinen för sötman. Sötma finns i drickan, bara inte i den mängden som hade varit önskvärt. Känner hur mungiporna skruvar sig ordentligt efter varje klunk för att det är så syrligt. Drickbart men inte mycket mer än så.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes på ovrhypd.se

Slutsats
Carabao gör sig bäst i originalsmaken. Deras experiment till andra smaker faller lika platt som när Red Bull försöker göra samma sak. Det är en okej dricka, men bara knappt. Syrligheten i drickan är för mycket och jag lessnar snabbt på burken och dess innehåll. Originalet = ge mig ett flak. Denna varianten = en gång är tillräckligt.

Slutbetyg

Ben Shaws – Root Beer

Standard

Jag vet inte vem Ben Shaws är men han är brittisk och har en root beer

Hur smakar det?
Det doftar vanlig root beer men den har en lite blommig underton som är ganska intressant. Smaken är dock inte alls lika intressant som doften. Smått otroligt faktiskt hur man kan göra en dricka som doftar så mycket men smakar så lite. Det finns nästan ingen sötma att tala om, där andra root beers är sliskiga drickor som nästa ger en tandvärk vid varje klunk känns detta som en lightdricka. Får titta en gång extra på innehållet så det inte är en light, nope, det står socker på innehållsförteckningen. Låter man drickan bli lite varmare, dvs inte direkt kylskåpskall, så börjar vissa toner av root beer dyka upp mer, men fortfarande en otroligt svag dricka. En hint av sarsaparill och inte mycket mer, som om någon blandat en bra root beer med lika stor mängd ramlösa. Eftersmaken är en aningens vaniljig men även den är ganska tam.

Vart hittar jag läskeblasken?
Just denna var en gåva men har skådats på bland annat coopers candy.

Slutsats
Vilken besvikelse! Smaklös dricka som lämnar mycket att önska. Nästan som om Loka hade gjort ett smaksatt vatten med root beer. Jag skulle nog säga att alla andra root beers är bättre än denna. Smakar inte illa, smakar bara inget. Tummen ner!

Slutbetyg

Irn-Bru – Energy No Sugar

Standard

Sockerfri variant av den skotska stoltheten Irn-Brus energidricka variant

Hur smakar det?
Doftar nästan exakt som Pommac, så den verkar ha tappat lite av sin Trocadero-liknelse iom att de tog bort sockret. Precis som med sin sockrade variant skummar drickan något aldeles väldigt när man tar sig en klunk. En väldigt tam och oerhört vattnig smak av pommac kommer fram i drickan, innan man stöter på den helt uppenbara sötman av sötningsmedel. Vilket sötningsmedel? Aspartam, som tyvärr importören missat att skriva på sin svenska översättning, ajja bajja! Men detta är en sådan dricka där aspartamet verkligen lyser igenom och det är en ”ihålig” sötma som inte ger någon tillfredsställelse. Ganska syrlig dricka, men inte lika syrlig som sin sockrade variant. Överlag, inte speciellt skoj dricka.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes på ovrhypd.se

Slutsats
Riktigt tråkig dricka detta. Smakar nästan ingenting och det lilla den smakar kunde jag gärna varit utan. Inte odrickbar på något vis, men jag hade nästan hellre druckit i Loka citron än denna drickan. Dom ligger på ungefär samma nivå av njutning för mig, dvs lågt. Originalet gick att dricka, denna tänker jag fnysa åt om jag ser den i butiker igen. No sugar? No taste!

Slutbetyg