Red, White & Boom – Impeachment

Standard

Fyndigaste burken på länge, på baksidan har vi en muskulös Nixon som gör V-tecken, humor!

Hur smakar det?
Burken var fylld till toppen, så det blev ett litet fyrverkeri när den öppnades, passande. Ut flyger en dricka som doftar av den ljuvligaste persikan jag någonsin känt. En riktigt äkta, inbjudande söt doft av solmogna persikor sprider sig i rummet, måtte nu detta översättas väl i smaken också. Nixon be praised! Vilken smaksensation detta är! En nästintill obeskrivligt bra smak av persikor omfamnar varje smaklök med ett fast amerikanskt handslag. Efter varje klunk finns det en liten underton av något jag endast kan beskriva som ett uns bubbelgum, men sen kommer eftersmaken och då är persikan där igen med sin starka närvaro. Detta är som nektar, som ambrosia, jag stirrar på burken och kan knappt tro det. Sötman är ganska så stark, vilket den bör vara då persikor som bekant är väldigt söta. Det finns ett inspel av lite syrlighet, vilket hjälper att balansera upp den annars tunga och lätt aggressiva sötman. En helt makalöst god dricka.

Vart köptes läskeblasken?
Köptes på ovrhypd.se

Slutsats
Åter igen, fantastiskt kul design på burken, riktigt fyndigt namn och en lovande smak. Själva drickan levererade utan tvivel. Finner mig själv sittandes nu och bara stirrar på burken undrandes hur dom lyckades. Nej detta är så nära perfektion man kan komma och ett måste för dig som gillar persika och energidricka. Nuff said!

Slutbetyg

Red, White & Boom – ‘Merican Classic

Standard

Patriotism i burkform och till skillnad från maga-kepsar så är nog dessa gjorda med glimten i ögat.

Hur smakar det?
På burken visas det en kolaflaska och körsbär, vilket antagligen betyder att det är ”cherry coke” som gäller i denna drickan. Upp med burken, ner med nosen och by god vad det doftar cherry coke. Oerhört intensiv doft av körsbär, snudd på överdriven, vilket passar med burkens utseende. Smaken är minst lika bombastisk som doften. Körsbär och cola, inget snack om saken, en riktig sockerbomb också (fast utan socker). Det är sött, det är körsbär, det är cola det är lika intensivt som en spelning med Bruce Springsteen och jag känner hur ”Born in the USA” börjar spelas i bakhuvudet. Drickan är sockerfri, men pumpad med artificiella sötningsmedel, sukralos, acesulfam K och en jag aldrig hört talas om: erytritol. Någon påtaglig och invasiv eftersmak av dessa sötningsmedel märks dock inte. Det är den initiala sötman som märks mest. Eftersmaken är härligt körsbär med små inspel här och var från colan som gömmer sig i drickan.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes på ovrhypd.se

Slutsats
Det jag föll för var omslaget och presentationen av drickan. Jag vet fortfarande inte om detta är ironiskt eller om det är en bit americana. Det känns lite som Team America filmen fast i dryckesform. Vad som är mest förvånande är hur god drickan är. Genuint en av de bästa körsbärsdrickorna jag testat och denna är en energidricka utan socker. Makalöst. Ett måste för alla som gillar körsbär och energidrickor.

Slutbetyg

Fanta – Mango Guava

Standard

Mango är gott och guava är gott, så detta borde vara gott

Hur smakar det?
Känner betydligt mer guava än mango på doften, men överlagt sött och fruktigt. Smakar faktiskt mindre än vad det doftar, känns mera som ett iste än en Fanta. Lite sorbet känsla över det hela. Mangon och guavan delar 50/50 på smaken och det är faktiskt ganska så trevligt, även om det inte är riktigt så potent som jag hade hoppats på. Sötman är blygsam men trevlig, vilket gör drickan lättdrucken och fräsch. Eftersmaken är väldigt lik Liptons mango iste.

Vart hittar jag läskeblasken?
Detta exemplar köptes på ovrhypd.se

Slutsats
Kände för något fruktigt och fick precis det jag ville ha. Positivt överraskad att den var såpass lätt i smaken, kändes som att man satt och mumsade på en liten skål mangosorbet. Bra somrig dricka med trevlig fruktig smak.

Slutbetyg

Pepsi – Lime

Standard

Pepsi Max Lime har vi sedan ett bra tag i Sverige, detta är dock en sockrad version från utlandet

Hur smakar det?
Doftar förvånansvärt lite av lime, inte ett uns faktiskt, vilket är lite märkligt. Till en början är smaken väldigt anonym också, beträffande limen, men efter ett par sekunder smyger den sig så sakteligen fram för att sedan ta över. Efter att smaklökarna riktat in sig på limen så är det inget tvivel om att det är en dricka med lime vi har framför oss. Colasmaken från själva Pepsin gör sina inspel lite här och var med, främst på sötman där det är tydligt att vi dricker Pepsi. Eftersmaken är mer Pepsi än lime men smakerna har ett visst samspel som går hem. Det enda ”minus” jag kan komma på är väl att man blir lite sträv på tungan efter ett par klunkar, vilket antagligen går att härleda till citrusen som vi har i drickan. Överlagt, helt okej.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes på ovrhyped.se

Slutsats
När det handlar om amerikanska drickor så har de en viss förkärlek till den, lite väl söta, isoglukosen. Detta brukar medföra olidligt söta drickor och uppskattas inte alltid av oss europeiska konsumenter. Här är sötman dock tillbakaskruvad lite och det blir en helt acceptabel dricka med en twist av lime. Hade detta kunnat bli en daglig dricka? Nej. Den platsen tar Coca-Cola Zero Lemon utan tvekan.

Slutbetyg

Fanta – Dark Mystery – Blood Orange

Standard

Oj en svart mystisk dricka från Fanta, undrar vad den sma…jaha, det står på flaskan. Blodapelsin, mysteriet löst.

Hur smakar det?
Det doftar onekligen av en lite ”mörkare” apelsin. Smaken är otvivelaktigt citrus, sen exakt vilken citrus är svårt att säga. Drickan innehåller 3% juice från koncentrat, varav en av dessa tre är blodapelsin, ganska svagt. Jag äter inte tillräckligt med citrusfrukter för att med säkerhet kunna säga ”Ah, blodapelsin!” för mig smakar det som den citrusfrukt jag nyss åt, vilket i mitt fall är satsumas. Drickan är inte speciellt söt, den är mer syrlig än söt. Får mig att tänka på typ grapefrukt. Syran är för potent och för varje ny klunk stiger mina tvivel om denna drickan. Det smakar nog som det skall, men efter 1/3 av drickan är jag redan trött på den. Vilket inte bådar väl för slutbetyget.

Vart hittar jag läskeblasken?
Finns i skrivande stund överallt. Denna köptes på ICA.

Slutsats
Drickor med smak av citrus har ett ganska dåligt utgångsläge. Apelsiner och annat tillhör inte favoriten när det kommer till drickor eller frukt. Det är bara en så sjukt tråkig frukt. Är det en dålig dricka? Om du gillar apelsiner och kanske till och med blodapelsiner så kanske detta är drickan för dig. Det som dock är kul med drickan är den kolsvarta färgen och egentligen hela temat. Förutom då att de skriver ut vad drickan smakar, så vart är mysteriet? Detta verkar onekligen vara Coca-Colas halloween satsning i år. Kanske i förhoppning att den svarta färgen skall inspirera föräldrar och lärare på lågstadieskolor att köpa kopiösa mängder svart apelsindricka till de olika halloween-temade maskerader / fester som utan tvivel kommer hållas under den närmaste månaden.

Slutbetyg

Dirtwater fox – Raspberry Lime

Standard

En av drickorna i ”duellen” på let’s feast. Cristian tyckte hallon / lime lät gott

Hur smakar det?
Doftar riktigt potent av hallon, tänker typ Brämhults hallondryck. Tar första klunken och det smakar typ bara hallon, inte ett uns av lime. Kanske kommer limen på eftersmaken? Hallonsmaken är ganska så bra, får mig fortfarande att tänka brämhults vilket är ett bra betyd då deras drickor för det mesta håller hög standard. Eftersmaken är hallon den med, kanske märks lite av limen på slutet, men hallon kan ha en ganska så syrlig/sur smak i sig själv så tusan vet när hallonet tar slut och limen tar över. Sötman är trevlig om än lite kort, men överlag en ganska så trevlig dricka.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes på ICA och borde finnas i de flesta matbutiker.

Slutsats
Detta är en del av någon tävling de har i samarbete med youtube kanalen Let’s feast. Den som sålt mest fram till typ vecka tre 2019 blir en ny permanent dricka i sortimentet. Klar vinnare för mig är denna drickan då ”vattenmelonen” lämnade en del att önska. Kommer detta bli en dricka jag köper lite då och då från deras sortiment? Nja, jag håller mig nog till Cola Blanco eller Strawberry Cake.

Slutbetyg

Dirtwater Fox – Water melon

Standard

En av drickorna i ”duellen” på let’s feast. Doris ville ha vattenmelon tydligen.

Hur smakar det?
Det doftar i ärlighetens namn mer honungsmelon än vattenmelon, inbjudande dock, oavsett melon. Smaken är initialt, gräsig, det smakar lite som det där vita längst ut på vattenmelonen, insidan av skalet så att säga. Varje ny klunk bara bekräftar min första liknelse. Det är som att jag tagit ett bett för djupt på en vattenmelon eller tagit ett bett av en omogen honungsmelon. Det är inte äckligt eller så, det smakar bara lite, oväntat. Eftersmaken är snudd på obefintlig, väldigt anonym efter första klunken. Ungefär halva burken in börjar jag vänja mig med den lite ”omogna” smaken och drickan tar sig faktiskt upp ett steg. Men jag är fortfarande besviken på den oerhört korta och vattniga eftersmaken.

Vart hittar jag läskeblasken?
Finns i välstorterade matbutiker, denna köptes på ICA

Slutsats
Och först och främst, bindestreck, använd det. Nu ser det ut som att ni inte vet att watermelon är ett ord. En liknande engelsk språklig ”blunder” hände med ”icetea” drickorna. Vi kallade det för ”artistisk frihet” den gången, men nu har det alltså hänt igen. Korrekturläs innan saker går i tryck! Rant over. Drickan är acceptabel, men inte mycket mer än så. Jag kan inte släppa tanken av omogen honungsmelon och avsaknaden av någon som helst eftersmak är inte bra. Inte äcklig, tråkig, oerhört tråkig.

Slutbetyg