Rosa Pantern Special

Standard

En ordentlig nostalgitripp från det ljuva 80-talet har återuppstått i Norge, lika bra som man minns det eller katastrof?

Hur smakar det?
Nog en av de sötaste dofterna jag känt på länge. Doftar som om någon gjort en koncentrerad lösning av godisbutik och sedan kolsyrat det. Kan inte identifiera någon specifik doft, det är bara godis rätt och slätt. Smaken är den samma, godis och sött, men märkligt nog inte lika intensiv som doften. Den är dock väldigt kort i smaken, ingen större eftersmak att tala om utan den dundrar fram och försvinner bort lika fort som den kom. Jag önskar det fanns något att sätta fingret på, någon frukt eller något godis som dyker upp i tankarna, men det smakar bara som ett virrvarr av olika sötsaker. Det närmaste jag kanske kan komma är ”Röd ammo” vad det nu är tänkt att dessa skall smaka. Efter ungefär halva drickan är man lite trött på det hela och man önskar nästan det skall ta slut.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes i Norge hösten 2018. Bryggs av Berentsens

Slutsats
Första gången jag drack dessa var jag i rätt ålder, det vill säga runt 4-5 år gammal. Under en period på 80-talet var Rosa Pantern stor, iaf i Norge och det är inte så konstigt att det blev en läskeblask av den tecknade figuren. Snackar vi ren och skär nostalgi är det 5/5. Det blir inte mycket mera nostalgiskt än så här för mig. Men går man på smakupplevelsen så är det lite tråkigt. Obestämt godis i varje klunk och en ganska intensiv sådan blir tröttsamt efter ungefär halva flaskan. Man är kanske för gammal helt enkelt, detta är nog en dricka främst gjord för barn på barnkalas och inte för en man på 30+ som sitter i soffan och tittar på tv en måndagskväll. Det är lite som att titta på en gammal film som inte åldrats väl, eller köra igång något gammalt TV-Spel som inte riktigt åldrats med stil. Men helt klart något för samlaren.

Slutbetyg

Annonser

Urge – Chill Guarana

Standard

Sockerfri Mountain Dew ripoff med smak av guarana från Norge

Hur smakar det?
Drickan doftar precis som en helt vanlig urge, eller Mountain Dew, eller Faxe Kondi. Det vill säga lätt av citron och inte så mycket mera. Smaken är dock lite mer än bara citron, det finns en viss sötma som jag misstänker är guaranan, men basen är fortfarande väldigt mycket vanlig Urge. Hela drickan känns fadd, varje klunk känns som en besvikelse. I stil med: Varför valde jag att dricka denna när jag kunde ha druckit något annat? Efter en stund letar sig en väldigt basisk smak in i ekvationen och det går från att bara vara tråkigt till att smaka surt på ett tämligen otrevligt vis.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes i Norge hösten 2018

Slutsats
Urge är inte direkt en favorit, inte heller Mountain Dew, vilket är snudd på samma dricka. Tillägget av guarana och bortplockandet av socker gjorde inte mycket för drickan. Den tråkiga smaken blandat med den, efter en stund, otrevliga eftersmaken gör detta till en dricka som känns undermålig. Något som även reflekteras i betyget. Nej tack.

Slutbetyg

Relentless – Cherry

Standard

En obarmhärtig energidricka med smak av körsbär

Hur smakar det?
Doften är mera bubbelgum än körsbär, vilket inte bådar väl för att det skall smaka det burken antyder att det skall göra. Och mycket riktigt smakar det även bubbelgum. Jag tror tillverkarna inte riktigt förstår vad körsbär skall smaka som. Det smakar som klassikern Tubble gum som jag mins från min barndom. Betyder det att det är dålig? Nej. Det är en helt okej smak, även om det inte är någon närvaro av körsbär. Sötman är ganska rejäl och en aningens för potent. Drickan har även en rejäl syrlighet i eftersmaken. Efter varje klunk stramar det till ordentligt i munnen och man kan lugnt säga att man piggnar till efter en sådan oväntad syrlighet. Eftersmaken är surt tuggummi och den hänger kvar länge, obekvämt länge.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes i godisbutik (4-gott) i Göteborg, men finns på sidor såsom coopers candy och säkert ute i välsorterade kiosker.

Slutsats
När jag stod och botaniserade bland utbudet av energidrickor i butiken såg jag denna röda burk och blev sugen på en riktigt sötsliskig körsbärsdricka. Tankarna fördes till Dr. Pepper Cherry, fast med koffein. Det var kanske lite orättvist att lägga en sådan förhoppning på drickan, men att den inte har minsta lilla smak av körsbär är faktiskt riktigt dåligt. Bubbelgum är inte körsbär! Åter igen, det smakar helt okej, men det är inte vad jag ville ha. Den sura eftersmaken som hänger kvar länge är inte heller någon höjdare. Men det är ingen dålig dricka, det är bara inte vad jag hoppades att det skulle vara. En dricka i mängden helt enkelt.

Slutbetyg

Coca-Cola Zero – Peach

Standard

Coca-cola + persika + aspartam, kan det vara receptet för något riktigt lyckat? Låt oss korka upp och se!

Hur smakar det?
Första intrycket, doften, är mycket bra. Det doftar ordentligt med persika och får mig genast att tänka på en av sommarens bästa drycker, iste. Efter att ha sniffat en stund kan jag även känna en viss hint av coca-cola. Kärlek vid första klunken, detta är riktigt gott. Det smakar mycket persika och sötman är perfekt. Den klassiska smaken av sötningsmedel finns säkert där, detta råkar vara en smak jag uppskattar dock. Men på denna drickan arbetar den i harmoni med frukten den försöker efterlikna och något av det godaste med drickan är just eftersmaken. Den lite artificiella sötman ger ett långvarigt avslut som får det att kännas som att man just druckit exempelvis iste med smak av persika. Den doften av coca-cola som jag kände initialt återfinns nästan inte alls i smaken. Men det är inte så förvånande då Coca-Cola Zero knappast är någon smaksensation från början. Kort sagt: detta är kanon!

Vart hittar jag läskeblasken?
Mitt exemplar inhandlades på hemmakväll, men den har även skådats på 7-eleven.

Slutsats
Efter besvikelsen som var Zero Raspberry och fullträffen Zero Lemon så var det ganska osäkert vart denna fruktiga zero-variant skulle hamna på betygsskalan. Men med en tom flaska bredvid mig och en saknad i mitt hjärta så kan vi lungt konstatera att detta är en fullpoängare. Då Zero Lemon har en betydligt friskare smak så kommer den vara strået vassare. Men detta är helt klart ett alternativ som kommer införskaffas flera gånger. Snälla Coca-Cola, 1L flaskor även på denna tack!

Slutbetyg

Zingo Light – Sorbet

Standard

Sockerfri, smält och kolsyrad sorbet med lite av varje i fruktväg

Hur smakar det?
Doften är mer citron än något annat, en liten hint av ananas dyker upp också men hallonet som skall vara i märks inte alls initialt. Smaken är typ den samma, det smakar ananas och citron, apelsinen försvinner in i de andra två smakerna och jag undrar fortfarande vart hallonet tagit vägen. Ananasen blir mer och mer framträdande för varje klunk och tränger undan de andra frukterna. Eftersmaken känns faktiskt som att man ätit en fruktig sorbet då den sötma som brukar associeras med sorbet finns i denna drickan. Men drickan har ett problem och det är just sötman. De har skruvat upp sötningsmedlet lite väl mycket och gör man misstaget att hålla kvar drickan i munnen en stund (i förhoppning att lokalisera hallonet) så kommer en riktigt tråkig smak av sötningsmedel (sukralos i detta fallet) så då gör man bäst i att svälja fort och ta en ny klunk för att skölja bort den lite jobbiga smaken.

Vart hittar jag läskeblasken?
Gåva från en trogen läsare, inhandlad på Coop, tack Robban!

Slutsats
Jag kan se hur denna drickan skulle fungera fint på sommaren. Den är ganska läskande och frisk i smaken. Kan verkligen se framför mig att man sitter på baksidan under parasollen en solig dag i Juli och svalkar sig med denna somriga dricka efter man gått ett par rundor mot maskrosorna i rabatten. Men som sagt, sötningsmedlet är en aningens för potent och två av fyra smaker lyser med sin frånvaro. Ananas är dock gott så den är förlåten.

Slutbetyg

The Dirtwater Fox Brewery – Strawberry Cake

Standard

Youtube kanal möter bryggeri och tillsammans blir det en kolsyrad ekologisk jordgubbstårta, låter bra!

Hur smakar det?
Vilken otroligt sötsliskig doft denna drickan avger. Det är på samma nivå som skumtomtedrickan från Vasa. Måste vara ärlig och säga att drickorna doftar snudd på identiskt. Smaken är väldigt lik också, det är jordgubbar, det är vanilj, det är sötare än Jigglypuff och det är gott. Där skumtomten fullständigt körde över dina smaklökar och lämnade dem i sina sockersöta hjulspår så är denna drickan betydligt barmhärtigare. Du får en riktig käftsmäll av jordgubbar och vanilj-infuserad vispgrädde men sen sticker den liksom iväg och lämnar dig med minnet av den goda smaken. En liten hit-and-run så att säga. Eftersmaken är således inte långvarig men tillräckligt långvarig för att det skall ge en mersmak. God från början till slut.

Vart hittar jag läskeblasken?
Finns i skrivande stund i vissa matbutiker / kiosker. Lista finner du här

Slutsats
Dirtwater Fox gör bra saker, deras drickor håller sig i den övre delen av betygskalan och även här kommer denna hamna. Det är omöjligt att inte dra paralleller till den skumtomtedricka som Vasa kom med förra året. Den drickan hade problemet att den var galet potent och serverades i en stor flaska. Här får drickan lite hjälp av formatet den serveras i. En liten burk fullpackad med smak. Innan du hinner tröttna och tänka ”varför köpte jag detta?” så är det slut. Eller tja, det beror såklart på hur många man köpt på sig. Men allt som allt, detta är en kunglig dricka och jag kommer nog fira helgen de närmaste veckorna med en burk eller två. Spana gärna in Let’s Feasts youtube kanal också.

Slutbetyg

Coca-Cola Zero – Lemon

Standard

When life gives you lemons, blanda det i Coca-Cola Zero!

Hur smakar det?
Man öppnar flaskan, hör det där underbara pysande ljudet och genast sipprar en inbjudande doft av cola och citron fram. Första klunken är underbar. En härlig frisk smak av citron insveper smaklökarna initialt, för att sedan snällt lämna över till härliga söta toner av colan och till sist en liten visit av den friska citronen igen. En snudd på perfekt smakupplevelse från början till slut. Det finns inte så mycket mer att säga än: Perfektion

Vart hittar jag läskeblasken?
Kan köpas i de flesta butiker, dock endast i 0.5L flaskor, Coca-Cola, ge oss 1.5L flaskor pronto!

Slutsats
Första gången denna dricka skådades i vilt tillstånd var i Norge. Det dröjde ungefärligen ett år innan samma dricka dök upp även i Sverige och sedan dess har detta varit en ständigt återkommande dricka. Både i handen ute på stan men oftast vid matbordet. Vi har faktiskt haft en variant på detta i Sverige förut, dock innan ”Zero Sugar” var uppfunnet och det istället hette Light. Den försvann dock, men levde kvar i Tyskland. Det kommer alltid finnas två väldigt polariserade läger när det kommer till lightdrickor. Team sötningsmedel vs team ”det skall vara riktigt socker!”. Som en representant för team ”varför inte båda?” så är jag oerhört glad för att denna drickan finns i Sverige och min förhoppning är att den stannar. En perfekt bordsdricka till vilken mat som helst och en given följeslagare på en varm och solig dag. Eller vilken dag som helst egentligen.

Slutbetyg