Örter

Törst – Real Julmust

Standard

Ekologisk och fairtrade märkt julmust som slår sig på bröstet av just dessa anledningar, men levererar dom i smak också?

Hur smakar det?
Doften har inget med julmust att göra, det doftar glögg. Vilket inte är så illa, glögg är gott, men det var julmust jag tänkte dricka. Första klunken och nej, detta är inte en julmust i traditionellt utförande. Frågan är om jag ens skulle klassa det som en julmust i annat än till namnet. Jag känner ett hopkok av diverse kryddor och smaker, inget som påminner om julmust. Känner främst enbär, kardemumma och kryddnejlika. En gnutta russin också kanske? Smakar lite som när man haft russin i glöggen som fått suga åt sig vätskan. Drickan har en ordentlig bitterhet också som märks främst på eftersmaken. En bitterhet som inte når någon slags balans med syra eller sötma, det smakar bara bittert. Som om de råkat bränna julmusten på något vänster. Jag kan dessvärre inte finna något som räddar denna drickan, mer än att den inte är totalt odrickbar. Vilken besvikelse.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes på unbooze.se men finns även att köpa via deras egen webbshop.

Slutsats
Frågan är om de köper sirapen till julmusten av Roberts AB? Om de gör det så har de besudlat den, om de inte gör det borde de börja. Någon julmust är detta inte. Det är ett hopkok av en stor blandning kryddor och frukter som ger denna märkliga dricka. Efter att ha gett upp på drickan är det dags att titta på innehållet och listan är följande: Vatten, rörsocker, citronsaft, apelsin, lingon, kornmalt, bränt socker, svarta vinbär, russin, enbär, ingefära, humle, muskotnöt, lakritsrot, vaniljstång, kanel, koriander, kardemumma och kryddnejlika. En diger lista ingredienser som nästan kan mäta sig med Red Bull cola. Vad alla dessa ingredienser ger är en ”julmust” som förvisso smakar jul i och med alla saker de stoppat i som tillhör just julen. Men det blir förvirrat och den brända smaken, som kanske är det brända sockret, ställer till det lite extra. Runt 32-38kr flaskan gör den än mer oaptitlig. Ekologiska produkter kostar i regel mer, vilket inte är fel, men om de inte ens kan få till en god dricka är det verkligen pengar i sjön.

Slutbetyg

Annons

Coca-Cola – Signature Mixers – Herbal

Standard

Mixdrink från Coca-Cola, denna bjuder på olika örter, dillfrön och humle någon?

Hur smakar det?
Vilken otroligt märklig doft, det känns som att jag tappat en påse dillchips på Blomsterlandet. Dillen är väldigt dominerande på doften. Smaken är faktiskt inte riktigt då dillig som doften, men den dominerar fortfarande starkt. Det är inte anis i drickan, men jag får en lite anis känsla av den. Kanske är det, tagetes, som tydligen är någon blomma? Oklart. Citrongräset märks inte så mycket, kanske lite fräschör på slutet. Humlen är väldigt mild om den ens är med. Sötman på drickan är riktigt trevlig tillsammans med dillen. Någon vidare smak av coca-cola känner jag inte men det är överlag en trevlig och väldigt annorlunda dricka. Passar nog fint till midsommarbordet.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes på unbooze.se men har skådats i matbutiker, främst ämnad för krogmiljö.

Slutsats
När jag läste dill på innehållet tänkte jag genast att detta kommer bli katastrof. Men så blev det inte. Väldigt dill dominerande (dillinerande?) så om du inte gillar den örten är det nog tyvärr kört. De andra smakerna fungerar snarare som komplement till drickan och även om det inte går att plocka ut specifika smaker så blir allt tillsammans en ganska lustig dricka. Köper jag den och har till fredagsmyset? Nej. Men köper jag den som en kul grej till midsommar, påsk eller när som helst vi svenskar äter potatis med dill? Japp varför inte. Lite kul inslag till maten, men inte till lösgodiset.

Slutbetyg

Carters Root Beer

Standard

Carters Root BeerInuti en av de mest patriotiska burkarna någonsin döljer sig en Root Beer med anor från 1890

Hur smakar det?
Doftar verkligen superpotent av root beer, en riktigt god uppfriskande doft av sassafras, verkligen inbjudande. Smakar precis lika gott och uppfriskande som det doftar. Det finns egentligen inte så mycket mera att säga än att det smakar root berr, som root ber skall smaka enligt min mening. Det är sötningsmedel i (sackarin) men det ger ingen hemsk bismak som andra sötningsmedel ibland kan göra (jag tittar på dig sukralos). Eftersmaken bjuder på en underton av lakrits, vilket är en god och trevlig avrundning på drickan.

Vart hittar jag läskeblasken?
Importeras av Sanjogruppen och har skådats i en rad olika matbutiker / kiosker

Slutsats
Amerikanarna är ju onekligen stolta över sin root beer och det framgår verkligen att denna root beeren är stolt över sina förenta stater. Men flaggan gör sig rätt på burken då det är en helt okej dricka. Jag gillar speciellt undertonen av lakrits som blir mer och mer påtaglig för varje klunk man tar.

Slutbetyg
laskeblaskburklaskeblaskburklaskeblaskburklaskeblaskburk

Boylan – Birch Beer

Standard

BoylanBirchBeerBoylans första dricka med anor från 1891, en ”root beer” med björkolja som tillsats, vänta, va?!

Hur smakar det?
Doftar nästan identiskt med en ”vanlig” root beer, möjligen att denna är lite friskare i doften, men skillnaden är verkligen inte stor. Smaken å andra sidan skiljer sig markant från root beer. Den har samma grund, en stark smak av sassafras och/eller yucca, som närmast påminner om tuggummit Jenka. Men sen händer något smått fantastiskt, en stark ”träig” smak sprider sig i munnen och för genast tankarna till träslöjden man hade i skolan. Det är inte så konstigt, eftersom Birch Beer lättast kan översättas till ”Björköl” då drickan innehåller något så ”exotiskt” som björkolja och det känns verkligen på smaken. Det smakar lite som det luktar när du oljar utemöblerna, vilket låter vidrigt, varför vill man dricka något som smakar träolja? Ja det undrade jag också tills jag skruvade av kapsylen och tog mig min första klunk. Men det funkar faktiskt, hur märkligt det än låter. Sött som en root beer, uppfriskande som en root beer men med en tvist som heter duga.

Vart hittar jag läskeblasken?
Ingår i Greys sortiment, så de flesta större matbutiker med en importhylla kan ha ett exemplar ståendes.

Slutsats
Märkligt, mycket märkligt, men kul, riktigt kul. Björkolja låter som något jag inte vill ha i min läskeblask, men när alla smakerna blandas så funkar det ganska bra, det bidrar till en tveklöst unik smakupplevelse som inte riktigt går att förmedla, det måste helt enkelt testas. Men även om det är väldigt kul med en såpass främmande smak så är det inte lika välkommet efter fjärde klunken. Och ju varmare den blir desto mera påtaglig blir den träiga smaken. Så helt perfekt är den inte, men det är kul att ha testat och skoj att se med vilken läskeblask Boylan startade med för typ 120 år sedan.

Slutbetyg
laskeblaskburklaskeblaskburklaskeblaskburklaskeblaskburk

Boylan – Root Beer

Standard

BoylanRootBeerEn Root Beer gjord på rörsocker från smått legendariska Boylan, I can’t wait!

Hur smakar det?
Boylans version av Root beer doftar precis som en root ber skall göra, men den är inte lika potent och framfusig som många andra root beers kan vara. Det är en lite stilrenare doft som inte tränger sig på men som ändå lockar. smaken är den samma som doften, inte lika påträngande som andra root beers, men det smakar ändå precis som det skall göra. En underbart len smak av sassafras och andra aromer får mig att fullkomligen rysa av välbehag. Den har en nästintill perfekt balanserad sötma och en kolsyrning som för vissa kanske kan kännas lite avslagen, men för mig är den helt perfekt kolsyrad, Det skummar inte upp i munnen och det är tillräckligt bubbligt för att du skall känna dig förfriskad. Eftersmaken hänger kvar ett bra tag och smakar nästan precis som klassiska tuggummit Jenka.

Vart hittar jag läskeblasken?
Boylan importeras av Grays american foods och bör därför finnas i de flesta välsorterade matbutiker.

Slutsats
Boylans läskeblaskar är kanske inte alltid en fullpoängare, men när de väl lyckas så lyckas de fenomenalt. Allt andas exklusivitet, från flaskan med retrokänsla och skruvkapsyl till det omsorgsfullt tappade innehållet. Det är en dyr dricka, snittpris verkar ligga runt 13-14kr och det är ganska mycket, men då får man ha i åtanke att detta är inte någon dricka du köper bara för att dricka något läskeblaskigt. Detta är en dricka för finrummet, för fredagsmyset, för nobelmiddagen. Gillar du root beer skall du verkligen försöka hitta en flaska från Boylan, du kommer inte bli besviken.

Slutbetyg
laskeblaskburk laskeblaskburklaskeblaskburklaskeblaskburklaskeblaskburk

Pampa

Standard

PampaEn tämligen anonyn dricka jag sprang på i en orientalisk butik, ingen innehållsförteckning, bara ett namn: Pampa

Hur smakar det?
Doftar inte speciellt mycket, lite svagt av något som möjligtvis kan beskrivas som en ört, kanske? Smaken är minst lika oidentifierbar som doften, det smakar inte något jag någonsin har smakat förut. Smakar lite som en hälsobutik doftar blandat med socker och med en lite syrlig eftersmak. Den ”örtiga” smaken på drickan är konstigt men inte på något otrevligt sätt, det smakar som om det vore nyttigt för dig, naturligt. Sötman är ganska mild och blir snabbt översköljd av den något syrliga eftersmaken, en eftersmak som ligger kvar i ett par sekunder för att sedan ebba ut.

Vart hittar jag läskeblasken?
Ja du, bra fråga, jag bokstavligen trillade över denna i en butik vid namn Oriental-Express på Hisingen, Göteborg.

Slutsats
Jag var ganska nervös när jag tog mig min första klunk, det stod bara Pampa på drickan, innehållsförteckningen hade antingen trillat av eller så fanns det aldrig någon från starten. Det bara stod ett flak med dessa glasflaskor mitt på golvet bland konserverade rotfrukter. Men man får väl se det som en triumf då jag inte klunkade i mig något hälsovådligt. Det är en av de märkligare drickorna jag smakat och det är kanske just därför som jag blev så glatt överraskad av smaken. Jag har ingen aning vad det skall smaka, men det var ganska gott, märkligt men gott.  *Editering* Tack vare en läsare så har jag fått information om att detta skall vara en dricka med smak av Tamarind, en ärtväxt som är vanligt förekommande i det indiska köket. Jag har då aldrig stött på tamarind förut i något format så det får fortfarande räknas som en (för oss i väst) tämligen exotisk och ovanlig smak på en läskeblask.

Slutbetyg
laskeblaskburklaskeblaskburklaskeblaskburk

Magic

Standard

Magic var den första energidrycken jag någonsin såg i Sverige, långt före red bull och battery, tyckte inte om den då men kanske har smaken förändrats?

Hur smakar det?
Väldigt säregen doft, jag kan inte riktigt identifiera den, det är en söt doft men med något annat inslag som påminner mig om hur det kan lukta på Byggmax. När jag tar mig en första klunk och tittar på burken så är det uppenbart vad det både smakar och doftar: Ginseng. Det smakar ganska så starkt av ginseng men med en väldigt söt eftersmak, dock helt utan det där syrliga som annars associeras med energidrycker. Efter ett par klunkar känner jag hur varje munfull gör min tunga strävare och strävare, en märklig effekt. Detta är definitivt inte en läskeblask med dålig smak, den är bara annorlunda, man måste verkligen gilla ginseng för att det skall gå att dricka. Jag älskar kanske inte ginseng men jag står ut med det, guaranan som finns i står nog för sötman för den går verkligen inte att identifiera i allt ginsengande.

Vart hittar jag läskeblasken?
Förr i tiden fanns den överallt, nu har jag endast sett den på coop, där denna burken införskaffades.

Slutsats
Som inledningen säger så var detta den första energidrickan jag någonsin såg i Sverige, men när Battery och sedan Red Bull tågade in så försvann drickan ifrån hyllorna på ICA. 2011 så återlanserades drycken och skulle då få en ny social stämpel eftersom de ansåg att energidrycker inte dracks i sociala sammanhang… Vänta va?! Red Bull vodka är en klassiker på förfesterna och ute på krogen och när jag brukar sätta mig ner med de andra nördiga gubbarna för att spela lite dataspel så åker energidryckerna genast fram.  Nåväl, detta skall egentligen handla om själva smaken och inte deras ideologi, om smaken kan sägas att den är speciell, väldigt speciell. Jag har då aldrig stött på en energidryck som har en så stark smak av ginseng, man måste verkligen tycka om denna lilla ört för att man skall tycka om drickan. Min personlig åsikt är: går an att dricka men är inget jag skulle köpa igen, bjuds jag på en burk tar jag emot den. Men själva layoten på burken är tjusig, alltid något.

Slutbetyg
 

Egils Maltextrakt

Standard

Islänningarna har även de en läskedryck som är synonymt med julen och det är något som kallar sig för Maltextrakt

Hur smakar det?
Smaken kan närmast beskrivas som en ganska avslagen öl med mycket socker i, jag är inte direkt förtjust i smaken, men jag är inte så förtjust i öl heller. Man kan säga att det påminner om svagdricka eller mumma till smaken, det märks att det är stark öl-karaktär på drickan. För sig själv så fungerade den inte alls bra för mig, men tillsammans med lite härligt kryddig rostbiff så var det faktiskt helt okej att dricka. Den väldigt låga halten av kolsyra är dock riktigt störande.

Vart hittar jag läskeblasken?
Du finner den på Island, i juletid, så lycka till!

Slutsats
Gillar du öl, gillar du svagdricka och mumma så är detta nog något för dig. En ganska sockersöt ölhistoria med inslag av lakrits (som jag dock inte kände någon smak av men den skall vara där) och väldigt mild kolsyrning. Det är kul att ha testat även om det inte blev någon direkt favorit. Men jag misstänker att islänningarna tycker att våran julmust är minst lika märklig som jag tycker att denna isländska specialitet är.

Slutbetyg
 

Cockta

Standard

En läskeblask från Slovenien med smak av Stenros-bär och elva olika örter, ganska märkligt men kanske är det gott?

Hur smakar det?
Lukten är oidentifierbar, jag har absolut ingen aning om vad jag skall karakterisera doften som. Smaken är ganska lätt att karakterisera dock: Inte gott! Huvudingrediensen skall tydligen vara de bär som kommer ifrån en växt kallad Stenros, de förväxlas ofta med nypon och är bägge rika i c-vitamin. Det står ingen stans om detta är en dricka fylld av nyttigheter men det smakar som om det vore fallet. Det smakar som någon form av ”bli-av-med-förkylningen-saft” som hippies skulle kunna tänkas dricka. Eftersmaken är sur och besk samtidigt som den är sliskig. Nej fy farao!

Vart hittar jag läskeblasken?
Funnen på City Gross i Jönköping men kan tänkas finnas i andra butiker också. Aldrig sett det på ICA eller Coop.

Slutsats
Nej, bara nej. Denna dricka finns i pyttesmå 0,25L flaskor och 1,5L flaskor, om du ser en och är nyfiken så yrkar jag dig att ta den lilla flaskan. Det smakar inte gott alls, det är inte så illa att det vrider sig i magen på mig men det är verkligen botten. Det finns bevisligen folk som tycker om drickan, den har funnits sedan 50-talet i Slovenien, men man måste kanske ha rätt kulturella bakgrund för att uppskatta den unika smaken.

Slutbetyg

A&W – Root Beer

Standard

En root beer som lovar en smak av ”Aged vanilla”, lockande burk om inte annat

Hur smakar det?
Precis som vanligt med root beer så doftar det som tuggummit Jenka smakar, det är säkert någon ört som det egentligen skall dofta, lite som att gå in i en hälsokostbutik. Men doften levererar dessvärre mer än smaken då detta är en ganska smaklös och tråkig root beer. Nog smakar det allt root beer, bara inte så mycket. Jag vill ha en lite ”vassare” smak, smaklökarna skall fullkomligen invaderas av ett virrvarr av märkliga örter och rötter med en intensiv sötma för att bryta den annars så ”jordnära” smaken. Vaniljen de talar om på burken lyser med sin frånvaro. Eftersmaken är lite för kort i smaken den med, efter bara någon sekund är man helt återställd igen, ingen smak som dansar runt på tungan och lockar en till att ta ännu en klunk. Ganska tråkigt faktiskt.

Vart hittar jag läskeblasken?
En ganska vanlig root beer och bör finnas i de flesta butiker som har en importhylla, just denna var från usagodis.se

Slutsats
I min tidigare recension (detta är en reboot) så skrev jag hur detta exemplar av root beer var ett steg i rätt riktning då den inte smakade lika mycket som de andra, tänk så smaken kan ändras med tiden. Nu har vi ett motsatt problem, att det smakar för lite. Detta är en root beer som skulle fungera bra som ”introduktion” till hela root beer scenen för en icke initierad. Men för oss som fattat tycke för exempelvis Boylan’s version, så är detta helt enkelt inte bra nog.

Slutbetyg