Monster – Ultra Violet

Standard

Monster tänkte på 70-talets glamrock när de skapade denna drickan, själv är jag lite mera hair-metal om jag får välja

Hur smakar det?
Det doftar obestämt citrusaktigt med något bär i, kan inte riktigt sätta fingret på vad det doftar. Är sötsyrligt i doften. Först när man tar sig första klunken och har funderat en stund är smaken identifierade: Amerikansk Grape soda. Drickan har den distinkta smaken av grape (druvor, inte grape som i citrus frukten) och färgvalet på burken är nu självklart. Efter att det smakat druva ett tag så smakar det istället syrligt, lite citrus rundar av sötman. Precis som med de andra Ultra drickorna är sötningsmedlet knappt märkbart, det är sött utan några av biverkningarna som kan komma med en översötad lightdricka. Eftersmaken är ganska kort men tillräckligt lång för att ge mersmak. Smaken av druva försvinner snabbt och ger istället utrymme för den syrliga smaken. Något som uppskattas då den amerikanska druvan inte tillhör en av mina favoriter på smaker. Men den fungerar som en liten ”titt-ut” vid början av varje klunk. Väldigt trevligt.

Vart hittar jag läskeblasken?
Otroligt svårhittad, denna köptes på USAgodis.

Slutsats
Monster Ultra är en bra serie drickor, vit och röd tillhör favoriterna men denna kan nog ställa sig i ledet med riktigt goda lightdrickor. Hade den funnits mera tillgänglig (säg ICA eller 7-eleven) så hade det nog blivit någon burk i veckan. Sötningsmedlet i denna drickan är ett märkligt val, E968, vilket är Erytriol. Inget man brukar hitta i lightdrickor i Sverige. Märkligt val bland annat för att ämnet inte är lika sött som socker, så det behövs mer av ämnet för att uppnå samma sötma. Så varför man inte tog Aspartam, Sukralos eller Stevia är ett mysterium. Men det goda med detta är att det blir en väldigt trevlig sötma till drickan helt utan den där lite avslöjande lightsmaken som kan komma annars. Överlag är detta en riktigt god dricka och jag önskar som sagt att denna skulle gå att få tag på för ett annat pris än 45kr…

Slutbetyg

Annonser

Rockstar – Beach Blend

Standard

Baywatch gjorde entré på bioduken i somras och möttes väl av ett ganska kyligt mottagande, nu får vi se om denna kylda dryck får samma betyg?

Hur smakar det?
När det står Beach Blend säger inte det så mycket om vad man kan förvänta sig egentligen. Läser på baksidan av burken och tydligen anser Rockstar att körsbär är = stranden, okej. Jag gillar körsbär, så inte mig emot, men jag tänkte mig mera något fruktigt i stil med ananas eller passionsfrukt. Körsbär doftar det dock och för tankarna till Dr Pepper Cherry eller Berry körsbärsyoghurt. Tar mig första klunken och det smakar körsbär, trevlig körsbär, men svag körsbär. Varje klunk ger ett blandat intryck. Det smakar som körsbär som de spätt ut med något annat, exempelvis riktigt vattnig äppeljuice. Hela drickan ger ett väldigt vattnigt intryck och jag tror det är sötningsmedlet som gör just detta, då det har en tendens att ta ut sötman ur drickan. Eftersmaken är lite syrlig men överlag väldigt kort. En helt okej körsbärssmak som dock faller på att det inte är sött nog.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes på usagodis, limited edition dock, så kan nog vara svår att finna.

Slutsats
Rockstar… Vad sysslar ni med? Kan ni aldrig leverera en dricka med ordentligt med sötma och trevlig smak? Till och med körsbär lyckas ni göra mediokert. Körsbär om något behöver en sötare smak, det är hela poängen med smaken. Att det skall vara sötsliskigt och dekadent. Det är inget större fel på drickan, den är bara medioker och oinspirerad. Allt hade kunnat lösas med mera socker, för tusan, släng i lite isoglukos som amerikanarna är så förtjusta i. Nej Rockstar är verkligen energidryckens Nickelback…

Slutbetyg

Rockstar – Revolt Killer Cooler

Standard

Sockerfri vattenmelon med koffein samt camouflage anpassat för krigsföring i stadsmiljö på burken. Utifall att du måste gömma din rockstar mitt i stridens hetta.

Hur smakar det?
Jodå nog doftar det av vattenmelon alltid, dock inte någon naturlig sådan utan snarare den vattenmelon vi är vana vid från lösgodis. Smaken är som en blandning av vattenmelonklyftor och sura vattenmelon stubbar. Inte så surt dock som jag först trodde att det skulle vara baserat på doften. Efter varje klunk försvinner dock charmen med dickan, då vattenmelonen blir mer och mer vatten för varje klunk man tar. Visst smakar det fortfarande av syntetisk vattenmelon, men efter femte klunken är det inte så spännande längre. Det märks att detta är en lightprodukt. Nu dricker jag mycket light när det gäller energidrickor (Monster Ultra White, exempelvis) men vissa märks mer än andra att det är ersättningsmedel i och detta är en av dem. Eftersmaken är helt acceptabel, inget att hurra för men inte heller något att kritisera. Det smakar svagt av godisvattenmelon och syrligheten som känns efter varje klunk stannar som tur är inte kvar länge på eftersmaken.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes på usagodis

Slutsats
Rockstar har problem att leverera en god dricka. Ser man till historiken över energidrickor från recensioner på sidan orkar de sällan över medel i betyg och ofta blir det snarare under medel. Detta är en dricka som ställer sig i ledet av mediokra drickor från Rockstar. De levererar en acceptabel dricka som man inte kan säga något direkt ont om men som inte heller kommer med något som får en att tänka ”denna skall jag köpa igen!”. Nej Rockstar behöver komma på något nytt för de förlorar gång på gång till konkurrenter, såsom Monster.

Slutbetyg

Flying Cauldron – Butterscotch Beer

Standard

Skotsk uppfinning i flytande form som känns höstig både i färg och grafik på etiketten.

Hur smakar det?
Doften är av smörkola, eller gräddkola, tusan vet, det doftar riktigt mycket som godis iaf. Härlig doft av kola och vanilj. Smaken kan jag närmast likna Crème brûlée, eller Piano Karamellpudding. En härligt smörig och kola/karamell-aktig smak lindar in munnen efter varje klunk. Man kan tänka att detta skulle bli för tungt efter en stund, så sockersött att smaklökarna ger upp, men så är inte fallet. Efter att den ganska intensiva smaken lagt sig och eftersmaken kommer rullandes så smakar det behagligt, välbalanserad sötma. Smaken hänger kvar ett väldigt bra tag, cirka en minut efter min senaste klunk och jag känner fortfarande den underbara smaken av butterscotch. Detta är fullkomligen ljuvligt. Jag saknar ord.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes på usagodis i Stockholm.

Slutsats
Ibland hittar man något som lämnar en mållös. Detta är en av de sakerna. Frågan är om denna läskeblask inte är den absolut mest perfekta läsken jag någonsin har fått äran att smaka. Istället för att kunna knacka ner en vettig recension finner jag mig själv bara sittandes, stirrandes, på flaskan. Som att jag träffat mitt livs kärlek och inte kan få nog av att se henne. Den är perfekt i varje avseende, förutom ett: Tillgänglighet. Hade denna kommit i en vanlig butik, till ett vanligt pris så hade detta lätt blivit fredagsmyset. Om du råkar ha vägarna förbi usagodis i stockholm, köp! Och om de inte har den på lager, kräv att de tar in den. För detta mina vänner, detta är en dricka man inte får missa!

Slutbetyg

Bashew’s – Cream Soda

Standard

Få saker är så dekadent som cream soda, låt oss se hur sydafrikanerna vill ha sin

Hur smakar det?
Drar en sniff och första ordet är ”Wow!”. Doften är inte alls som jag trodde. Istället för traditionell cream soda doftar det blommor och honungsvatten med ett inslag av fläder. Smaken följer samma mönster som doften i det att den överraskar stort. Det smakar verkligen blommor och honung. Honung med en hint av vanilj och jag känner nog bannemig något som påminner om fläder på smaken. En lite ”skarp” eftersmak som för mig är synonymt med flädersaft på sommaren. Vaniljen finns där men gör inte så stort anspråk som i andra cream sodas, den ligger liksom lite i bakgrunden och kommer med små viskningar ibland. Eftersmaken är även den riktigt blommig och det som påminner om fläder kommer fram efter någon minut av njutning. Sötman är där men tar inte över och gör drickan tung. Total njutning från början till slut.

Vart hittar jag läskeblasken?
Gåva från sodanation där drickan förhoppningsvis dyker upp i butik under hösten/vintern.

Slutsats
Jag kände för något riktigt sötsliskigt och tog denna ur läskeblaskkylen men istället för något tungt, sött och vaniljigt fick jag en lättdrucken dricka som fick mig att tänka på milda sommardagar omgiven av blommor. Vart all fläder kom ifrån vet jag inte men jag välkomnar det, då fläder tillhör en av de absoluta favoriterna när det gäller smaker på saft. Utan tvekan en fullpoängare som jag skulle uppmana alla att testa. Om jag hade hållit koll på min top 10 så skulle denna lätt kunna ta en placering i den listan.

Slutbetyg

Bashew’s – Raspberry

Standard

Hallon tillhör inte direkt ovanligheterna när det gäller läskeblask, men kanske smakar hallon från Sydafrika annorlunda?

Hur smakar det?
Det doftar inte hallon jag är van vid iaf. Doften för tankarna till lösgodis, närmare bestämt Revolver Frukt. Smaken är en aningens mera hallon, men inte mycket. Tycker mest att det smakar som något lösgodis, ett rött sådant, med inslag av vanilj. Inte är det något renodlat hallon det är tal om iaf. Sött är det, oerhört sött, får nästan ont i tänderna efter ett par klunkar. Gott är det men man önskar att det inte vore så gott. För efter varje klunk tänker man ”Nej usch vad sött, inte mer” men när eftersmaken kommer rullandes så tar man sig en slurk till för det är så vansinnigt lockande. Skummar lite för mycket för mitt tycke gör den. Men allt som allt, riktigt trevligt.

Vart hittar jag läskeblasken?
Gåva från sodanation, kan tänkas dyka upp i någon av butikerna under hösten/vintern.

Slutsats
Som en hallondricka är det ett misslyckande. Ingen aning vart hallonet tog vägen. Men som en godisdricka, väldigt lyckat! Eftersmaken är nog det bästa med drickan. Vid varje klunk är det till en början lite för potent, men lugnar sig ganska fort och blir behagligt. Om de bara skruvat ner sötman en aningens hade det nog blivit full pott, men den överdrivna sötman drar ner betyget till en fyra.

Slutbetyg

Bashew’s – Pineapple

Standard

Hela vägen från Sydafrika, nära Kapstaden, har vi en ananasläsk med hundraåriga anor

Hur smakar det?
Doftar initialt riktigt potent av ananas, dock inte ananas jag är van vid. Istället för att dofta som exempelvis ananasjuice eller för den delen, färsk ananas, så doftar det lite smått syntetiskt. Det får mig att tänka på någon pinnglass, ananas split kanske? Inte ätit den på många år, men det påminner mig om någon pinnglass. Smaken faller lite under samma kategori, är inte direkt som färsk ananas initialt, den har en viss syntetisk smak jag inte riktigt är med på. Det är dessutom oerhört sött, nästan på gränsen till att vara för sött. Men när den lite syntetiska smaken lagt sig kommer det en oerhört trevlig eftersmak, som känns riktigt ananas. Eftersmaken hänger kvar väldigt länge och och rundar av varje klunk på ett högst behagligt vis. Eftersmaken gör hela drickan faktiskt.

Vart hittar jag läskeblasken?
Gåva från sodanation, som hade de på prov, möjligt att de dyker upp i butiken under hösten.

Slutsats
Det som till en början var ganska så ”eh” blev istället ett ”mmmm!”. De har nog skruvat till det lite för mycket på den syntetiska smaken och det får mig fortfarande att tänka på en lite mindre lyckad ananasglass, men eftersmaken är riktigt trevlig och väger upp det första dåliga intrycket. Men hur man än vrider och vänder på det så är det en aningens för sött. Efter halva burken kände jag att det var dags att varva med vatten för det var så oerhört sötsliskigt i munnen. Så det som skulle kunna ha varit en fyra blir ”bara” en trea.

Slutbetyg