Utländskt

Ingefærøl

Standard

Ginger beer, fast på norskt vis

Hur smakar det?
Riktigt potent och härlig doft av ingefära när man häller upp läsken i glaset. Smaken är trevlig den med. God smak av ingefära. Men den har också en lite träig smak. Det smakar lite att gå in bland en massa ny hugget virke. Lite träslöjd över det hela. Vilket jag verkligen uppskattar. Känner mig en aningens som en vuxen karl som uppskattar en fin rökig whisky med inslag av cederträ. Fast här är det såklart tal om ingefära med vatten och socker. För söt är den, ungefär som en coca-cola. Men de lite vuxnare smakerna balanserar ut sötman fint. Så det är inget sötslisk här. Bara ingefära och trä.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes i Norge hösten 2024

Slutsats
Ibland kan ginger beer vara lite väl potent. Har smakat några som nästan känns som en sådan ingefära shot man ibland får för sig att ta på morgonen för att få en rivstart. Den typen av ingefära har sin plats. Men detta är mera sitta ner och njuta av en härlig smak av ingefära med söta noter. Detta är för mig en läsk som passar ypperligt för att bara sitta och smutta lite på när man tittar på något trevligt. Eller har en djup konversation med en kamrat om hur det kommer sig att det alltid försvinner minst en strumpa i varje tvätt. Helt enkelt en dricka för oss vardags filosofer.

Slutbetyg

Battery – Pearberry

Standard

Det mytomspunna päronbäret, äntligen på burk!

Hur smakar det?
En ganska så trevlig doft av päron sipprar ur burkens öppning. So far so good. Smaken är först av päron, men ett ganska så surt och beskt päron. Jag känner på eftersmaken att det är något bär av någon form närvarande i drickan. Men kan inte riktigt placera det. Smakar lite som ett kemisk bär, kanske ett rött bär, kanske en jordgubbe. Päronet är helt okej i smaken dock. Det doftar mer av päron än vad det smakar. Den karaktäristiska smaken av battery, med sin lite vuxnare och strävare smak, är intakt. Dock är den inte lika sträv och härlig som original Battery. Men det märks ändå att det är det man dricker.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes i vanlig matbutik i Norge våren 2025

Slutsats
Nu när jag tagit några klunkar är det dags att fuska och läsa innehållet. Mycket riktigt så var det ett rött litet bär i drickan, men det var jordgubbens lillebror, smultronet. Men det är som sagt ett riktigt syntetiskt smultron. Päronet hade gärna fått vara lite mera potent. Kanske såpass potent att den tagit bort smultronet helt. För det enda smultronet tillför till drickan är att det smakar kemiskt experiment.

Slutbetyg

C&C – Vanilla Cream

Standard

Läskeblask från amerikansk producent med brittiska anor. Smak av vanilj.

Hur smakar det?
Doftar oroväckande mycket som trälim med en hint av vanilj. Kanske inte den bästa starten. Petflaska från staterna (tror jag) som antagligen stått ett tag. Detta betyder absolut ingen som helst kolsyra. Vilket tyvärr tar bort ganska mycket från upplevelsen. Smaken borde vara intakt dock och om det är så här det är tänkt att det ska smaka så är jag inte imponerad. En väldigt mild smak av vanilj finns i drickan. Man får verkligen hålla vätskan länge i munnen och swischa runt den en stund för att några smaker ska träda fram. Sötman är också mild, vilket i min värld inte borde vara fallet när det kommer till en såpass sötsliskig smak som vanilla cream. Tyvärr väldigt medioker och på tok för mild för att det ska vara värt det.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes nere i Kristiansand våren 2025. Okänd butik tyvärr.

Slutsats
När man korkar upp en vanilla cream soda förväntar man sig diabetes på burk/flaska. Så är inte fallet här. Agressivt medioker dricka utan några roliga noter åt något håll. Det smakar svagt av vanilj, så de ljuger iaf inte på etiketten. Kanske är det så att smaken försvann när kolsyran försvann. Bäst före är april 2024. Så inte konstigt att den inte har någon kolsyra kvar. Någon har importerat och inte fått det sålt helt enkelt.

Slutbetyg

AriZona – Energy – Watermelon

Standard

Legendariska iste tillverkaren AriZona har pumpat kolsyra och koffein i en riktigt fräsig burk

Hur smakar det?
Korkar upp och det doftar absolut inte vattenmelon. Tycker snarare det luktar multivitamin med en hint åt mango hållet. Smaken är också av multivitamin. Och typ nästan lite ölsmak? Det är som att de haft i någon exotisk frukt som jäst. För det är en riktigt besk och öl-liknande bismak som jag inte riktigt kommer överens med. Jag har ingen aning vart vattenmelonen är någonstans i ekvationen. Inget på doften, inget på smaken, inget på eftersmaken. Bara jäst multivitamindryck med en besk eftersmak. Sötman är där och det känns lite som att man dricker en Monster Mango Loco. Jag förstår verkligen inte vilka frukter de petat in i denna burken för att uppnå detta resultatet. Men det är på sin höjd mediokert.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes på Gulating i Kristiansand, våren 2025

Slutsats
AriZona gör vanligtvis riktigt goda drickor. Dom har faktiskt en vattenmelondricka som jag smakat ett par gånger som är fenomenal. Dock utan kolsyra så ingen recension på deras stilla-drickor. Men den och många mer är riktigt fina hela bunten. Detta är ett misstag. Vart är vattenmelonen? Ser på innehållet att det finns vattenmelon juice i. Men också päron, ananas, kiwi och mangopuré. Det är nog purén som gör att jag tycker det påminner om en jäst Mango Loco. Nej jag dricker nog upp hela burken. Men absolut inte med ett leende på läpparna. Synd, för burken såg så lovande ut. Men det är ju faktiskt insidan som räknas.

Slutbetyg

Rockn Sodas – Sommerbrus

Standard

Rockig krokodil som surfar in sommaren

Hur smakar det?
Doftar fruktigt, typ passionsfrukt och något annat jag inte riktigt kan sätta fingret på. Smakar också passionsfrukt, oerhört vattnig, blaskig passionsfrukt. Det är som att någon tagit en dålig passionsfruktsaft och råkat dubbla vatten mot koncentrat doseringen. Sötman är riktigt klen den med. Smakar som en lightläsk. Men tittar man på etiketten är det cirka 5g socker i. Resten är sötningsmedel (stevia) och det märks. Oerhört tråkig sötma till en läskeblask som smakar riktigt vattnigt.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes i Kristiansand sommaren 2024

Slutsats
Burken berättar inte vad det ska smaka. Men blaskig passionsfrukt var givet redan på doften. Tydligen ska det mestadels vara apelsinjuice. Något som inte märktes alls. Detta är urlakad passionsfruktsaft som inte ens kan bjuda på någon vettig sötma. Om detta är vad sommaren har att erbjuda så blir det en blek sommar.

Slutbetyg

Ludvigs Bringebærbrus

Standard

Ludvig från norska klassikern Flåklypa har gjort en helt egen läskeblask. Inte illa för en låtsasfilur!

Hur smakar det?
Fullkomligt ljuvlig doft av hallon när man knäcker upp burken. Doftar som den finaste hallonsylten man kan tänka sig. Smaken är nästan lika fin den. Till en början kommer det en helt härlig smak av hallon och det smakar precis som den där tidigare nämnda fina sylten. Men sen försvinner den kvickt. Detta är en dricka utan tillsatt socker, på gott och ont. Nyttigt? Nja. Gott? Nja… Alltså det är en fin smak av hallon. Men det finns ingen sötma och ingen ”kropp” i drickan. Tar en klunk och det smakar gott. Men sen kommer blaskigheten smygandes och det smakar inte speciellt mycket av något. Följande klunkar smakar mest som någon loka med svagt tillsatt hallonsmak. Vilket är märkligt för de har tryckt i hallonpuré, hallonkoncentrat och hallonarom. Ändå smakar det såpass lite? Mycket märkligt.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes nere i Kristiansand hösten 2024

Slutsats
På doften verkade detta bli en fullpoängare. Men skenet bedrar ofta när det kommer till doft och smak. Åter igen förstår jag inte hur man kan få ut så lite hallonsmak när man har i så otroligt mycket hallon? Ett vanligt hallon smakar ju massvis med hallon även utan tillsatt socker. Så när man har i hallonpuré så borde det ju smaka precis som vanliga hallon? Antagligen var det dyrt med riktiga bär så de fick dryga ut det något alldeles väldigt. Synd för det drar verkligen ner betyget på drickan. Den går från himmelsk till aggressivt medioker. En dricka jag kommer glömma bort inom en inte allt för lång framtid.

Slutbetyg

Berentsens – Eple & Rabarbara

Standard

Vårig rabarber blandad med somriga äpplen kan väl inte annat än bli perfektion?

Hur smakar det?
Detta är en kombination som får mig att göra ljud när jag doftar på den. Ljud av välbehag. Det doftar sommar på det bästa tänkbara sättet. Underbar doft av rabarber och solmogna äpplen. Äpplet är den dominerande smaken i drickan, vilket är helt okej, men jag hade önskat några procent med rabarber också. Rabarbern är med, men den är lite i skymundan. Rabarber är en så underbar smak att den mer än gärna får ta huvudrollen i en läskeblask. Eller bakverk. Den lite äpple-dominerande balansen gör att det är mera som att drickan en väldigt god äppeljuice med kolsyra. Gott, men lite ”fel” i smaksättningen för mig.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes i Norge hösten 2024

Slutsats
Bara på etiketten vet jag att detta kommer vara en kanondricka. På doften var jag ännu säkrare på att detta skulle bli himmelskt. På smaken konstaterar jag att, nja, nära var det men ingen fullpott här inte. Mer rabarber tack! Men annars var det en väldigt fin dricka. Det smakar fortfarande sommar och sol och semester. Norrmännen kan bättre, i form av Utopia Brus. Svenskar kan dom med, via Spirit of Sweden. Två fenomenala drickor med tydlig smak av rabarber. Änglasång på båda de drickorna.

Slutbetyg

Toxic Waste Energy Drink – Seismic Strawberry Kiwi

Standard

Sura jordgubbar och en sur kiwi som håller på med seismiska aktiviteter, ok…

Hur smakar det?
Trevlig doft av godis-jordgubbe och godis-kiwi. Det vill säga inte det minsta naturligt, men ack så inbjudande ändå. Smaken är lika godis-aktig som doften. En ganska så trevlig och väldigt syntetisk smak av jordgubbe med en minst lika stark närvaro av en syntetisk kiwi. Smakerna fungerar dock väl ihop och är som att dricka något lösgodis som har 50/50 av de båda bären. Sötman är påtagligt fejkad dock. Det märks vid varje klunk att detta är en sockerfri dricka. Men med det sagt så har de ändå gjort det hyfsat väl. Även om man känner att det inte finns något djup i sötman så är sötman trevlig och tämligen intensiv. Vad som dock inte är intensivt är syrligheten. Detta ska vara baserat på det oerhört sura godiset med samma namn och åter igen så har de glömt sin egen grej. Det finns snudd på ingen syrlighet alls i drickan och en citron är cirka 10 gånger surare än denna drickan. Så om man vill ha en sur dricka så får man se sig om efter annat.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes nere i Kristiansand vintern 2024

Slutsats
Sockerfritt och en svår frukt (jordgubb) brukar bli ganska tråkigt. Men de har faktiskt lyckats leverera en ganska så trevlig dricka. Sötman är ok och smaken av de båda frukterna är likaså ok. Inte mycket mer. Att de åter igen glömmer göra sin dricka sur är dock ett stort misslyckande. Eller tja, jag är inte speciellt förtjust i surt godis så mig berör det inte. Men det är ju halva grejen med drickan att den ska efterlikna godiset. Och det lyckas dom verkligen inte med.

Slutbetyg

Julebrusfabrikkens Rampebrus

Standard

Alla föräldrars baneman, Rampenissen, har gjort en egen julebrus!

Hur smakar det?
Det doftar hallon men inte den klassiska hallonsodan utan snarare geléhallon. Vilket ju såklart är en glad överraskning! Smaken är också av geléhallon och jag tas genast tillbaks till mina barndomars julafton. En underbar och smått kemisk (men passande) smak av härliga söta geléhallon med underbart lite knastrigt socker utanpå (dock knastrar inte drickan). Sötman kunde dock ha varit strået vassare. Det är en fullsockrad dricka, inget artificiellt sötningsmedel här inte, men det liksom fattas något. Jag vill ha segare knäck och fetare fläsk från grisen. Med det menas: Ska man göra en dricka som smakar geléhallon kan man likväl fläska på med sötman. Överlag så är detta dock väldigt väldigt gott och nog min nya favorit till röd julebrus.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes i Norge julen 2024

Slutsats
Oftast är röd julebrus hallonsoda. Med ett (enligt mig) ganska taffligt genomfört hallon. Men här kör de en annan vinkel. Nu vet jag inte om de faktiskt siktar på att det skulle smaka geléhallon, men det är så jag upplever det. Av någon anledning transporterades jag genast till julen (denna dracks i februari) så fort jag kände doften. Jag vet inte vad för något från mina barndomars jul som smakade såhär, men något bekant var det. Och det kan hända att betyget är något sockrat pga denna nostalgibomb det väckte hos mig. Men ett givet köp nästa jul, det blir det! Ah och en Rampenisse verkar vara det norska namnet för Nissehyss, Nissebus, Nissedörr osv.

Slutbetyg

Monster Reserve – Orange Dreamsicle

Standard

Smält apelsinglass med kolsyra, låter sådär faktiskt…

Hur smakar det?
Doftar faktiskt väldigt trevligt av apelsin, typ som en fanta, fast en aningens sötare. Smaken överraskar stort faktiskt. För det smakar initialt inte alls som apelsin. Istället smakar det någon cream soda liknande sötma, lite vanilj. Sen kommer apelsinen, men jag tycker nog snarare den påminner om en clementin eller kanske en mandarin i smaken. Sen samsas de båda smakerna ganska så väl. Delvis vanilj / cream soda och delvis söt och trevlig apelsin/clementin/mandarin. Väldigt söt dricka, men fräschören från citrusen tar udden av det sötsliskiga och det fungerar faktiskt ganska så bra. Som vanligt med apelsin så tröttnar jag efter kanske halva burken. Men det var trevligt fram tills dess iaf.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes i Norge vintern 2024, men har skådats på svenska importsidor, såsom cooperscandy

Slutsats
Apelsin brukar vara ganska så tråkigt. Och även om denna drickan var helt okej så är det inte som får mig att jubla. Jag vet inte om det är drickan i sig men något märkligt händer med spetsen på min tunga efter några klunkar. Den liksom är lite sticksig och känns konstig. Dagsform eller en effekt av drickan? Oklart. Men är inte helt förtjust i känslan. Gillar man creamsoda och apelsin så är detta säkert en riktig kanondricka. För mig är det medel.

Slutbetyg