Utländskt

Nøisom – Gamlebyens Julebrus

Standard

Klassisk julebrus (hallon) blandas med lite vinbär

Hur smakar det?
Doften är mest av hallon, vilket inte är konstigt då det är huvudingrediensen av smaksättningarna. Smaken är då också såklart av hallon men väldigt goda naturliga hallon. Det smakar inte alls av den där karaktäristiska fejkade hallonsmaken som många hallonläskeblaskar lider av. Kanske är det närvaron av ett vinbär som piffar till det lite? Vinbäret är dock inte speciellt märkbart på smaken. Men den smälter nog in bra tillsammans med hallonet och det blir ett riktigt radarpar. Ungefär som Batman och Robin. Eftersmaken är också den av trevliga hallon. Drickan har en viss syrlighet till sig, inte konstigt med tanke på bären som ger smaken till drickan. Men sötman väger upp syran och de balanserar varandra ganska bra. Ungefär som Batman och Robin.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes i Norge på Coop vintern 2024

Slutsats
Röd julebrus, det vill säga hallon för det mesta, är ganska basic för mig. Hallon är lätt att göra fel med men de fick till en bra hallonsmak här. Vinbäret är som sagt inte speciellt dominerande, men den hjälper säkert till lite i bakgrunden. Ungefär som Batman och Robin. Och resultatet är en trevlig och njutbar julebrus. Även om det råkar vara januari när jag dricker den.

Slutbetyg

Toxic Waste Energy Drink – Mythical Mango

Standard

Lite giftigt avfall med en släng av mango sitter ju aldrig fel!

Hur smakar det?
Doftar som en blandning mellan mango och apelsin. Smaken är… jadu. Vad tusan smakar det?
Först och främst så smakar det verkligen inte mycket. Väldigt vattnigt och jag känner ingen närvaro av något. En väldigt blygsam lite smått syrlig godis-mango dyker upp. Men det är lite som en fjärt i rymden. Mest tycker jag nog att det smakar insidan av en ballong. Lite mildt av gummi blandat med dieselångor. Med det sagt så smakar drickan så svagt av allt att det faktiskt inte bekommer mig att det smakar gummi. En annan sak: Ska inte Toxic waste godiset vara känt för att vara kanonsurt? En Schweppes Lemon är ju surare än denna drickan. Det är verkligen inte mycket som går rätt med denna läskeblasken alltså…

Vart hittar jag den?
Köptes i Kristiansand hösten 2024

Slutsats
Svagt, riktigt svagt. På alla sätt och vis. Koffeinhalten är cirka 33mg per 100ml, så standard. Det finns faktiskt inte så mycket mer att säga om drickan. Den är svag och burken ser ut som om jag hade designat den i paint som 9-åring.

Slutbetyg

Red Bull – WInter Edition – Iced berries & Cream

Standard

Frusna bär och grädde i en sockerfri blandning signerad Red Bull

Hur smakar det?
Doftar precis som tuggummit Juicy Fruit, vilket inte är fel. Smaken är till en början åt samma håll. En fruktig bubbelgum smak. Precis som tuggummit så är smaken kortvarig dock. Blott någon sekund efter att man tagit sig en klunk försvinner smaken nästan helt en stund. Smaken återvänder dock ganska snabbt i form av eftersmaken och nu har vi ändrat karaktär lite. Nu är det mera renodlat bubbelgum och med en syrlighet som inte fanns där tidigare. Sötman på drickan är inte direkt imponerande då den är väldigt märkbart fejk och lämnar mycket att önska.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes på Coop X-Tra i Norge, vintern 2024

Slutsats
Min misstanke är att detta är den Winter edition vi fick i Sverige nu 2024, fast med annat namn. Svenska varianten var: Iced Cotton Candy. Liknande färg på burken, liknande smak och sockerfri. Tänk vad ett namn får en att tänka annorlunda saker när det är såpass generiskt sockersött/godisbutik som detta ändå är? Där jag på denna drickan kunde ana Juicy fruits och på den andra generisk godisbutik är ju att egentligen se som samma smak. Betyget blir det samma också. Jag förstår bara inte varför de valde att kalla den ena för sockervadd och den andra för berries & cream? Är norrmän rädda för sockervadd och svenskar rädda för frusna bär?

Slutbetyg

Battery Charged – Peachy Blueberry

Standard

Persika och blåbär i samma burk? Ja tack!

Hur smakar det?
Doftar väldigt trevligt av sötsliskig persika. Nästan som en yoghurt med persika. Smaken är ganska fin den med, till en början, sen blir det komplicerat. Men de första sekunderna av smaken är riktigt trevlig. Den fortsätter i samma tema med persikoyoghurt smak (av den finase kvalitet) och det är riktigt trevligt. Ingen aning vart blåbäret är dock. Men sen kommer eftersmaken och det blir genast inte riktigt lika skoj. Strävheten från original Battery dyker upp en aningens, men det gifter sig inte speciellt bra med persikosmaken. Sötman tar sig också en törn här då en ganska ihålig och sockerfri karaktär uppenbarar sig. Den sötman som först imponerade är liksom bortblåst. Men sen kommer den långvariga eftersmaken och goda nyheter, persikan och sötman är tillbaks! Nu när det gått kanske en halvminut sedan senaste klunken smakar det fortfarande trevligt av söt persika i munnen. Dock hittades aldrig blåbäret.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes i vanlig matbutik i Norge vintern 2024

Slutsats
Battery med smak av blåbär är en av mina favoriter och ett måste varje gång jag åker över gränsen. Persika överlag är en av mina favoritsmaker på läsk. Så när de två kombineras så utbrast jag i ett ”hurra!” i butiken. Det hurraet blev inte riktigt lika stort här hemma när jag korkade upp. God smak av persika med en liten dipp där i mitten. Men blåbäret är helt borta och det är ju lite tråkigt. Men överlag en fin dricka som jag gärna skulle köpa igen.

Slutbetyg

Tøyen Cola

Standard

Norsk cola i liten skala som dessutom printar hela receptet på flaskan?!

Hur smakar det?
Det doftar inte cola, det doftar väldigt starkt av clementin eller satsumas. Något de inte har i, eftersom jag ser receptet, men det är i både apelsin, lime och citron. Smaken är inte alls som doften, initialt iaf. Smaken är lite som en calippo glass fast med en aningens bränt socker i, kanske lite åt farin hållet. Så en klassisk cola som faktiskt smakar cola och inte vad Coca-Cola kallar för cola. Men sen kommer citrus smakerna tillbaks och nja, inte så stort fan av det. Undertoner av apelsin och annan citrus går bra, det kan ofta komplettera en cola. Men här är smaken för dominerande. Den intressanta smaken av cola försvinner bakom citrusen. Och de andra smakerna som enligt receptet finns med, bland annat kanel och lavendel saknas helt i ekvationen. Om jag tar en klunk och håller kvar colan en stund i munnen kan jag ana en underton av lavendel. Så den finns där, men trängs åt sidan av apelsinen. Med det sagt så är det fortfarande en välsmakande och unik cola. Lite för mycket citrus bara.

Vart hittar jag läskeblasken?
Tøyen är ett område i Oslo, så den kan skådas lite varstans i huvudstaden. Just denna flaska köptes på en Coop X-Tra i Sarpsborg.

Slutsats
Lokala drickor är alltid skoj att hitta. Några eldsjälar som gör hantverksläsk i liten skala med passion är något som alltid skall premieras. Detta är en väldigt god och välgjord dricka, men för egen del faller den tyvärr på den dominerande apelsinen. Det finns gott om andra intressanta kryddor och smaksättningar i den. Kanel och lavendel har jag redan nämnt. Men den innehåller också: muskot, koriander och något kallat neroli (länk till wikipedia). Kanske är det denna nerolin som gör det överdrivet mycket citrus? Oklart. Men jag hade gärna sett att de skruvar tillbaks citrusen så de andra, mer spännande, smakerna får komma fram lite. Tyskar hade nog älskat detta. Iom deras kärlek till renodlade apelsincolor de har där nere.

Slutbetyg

Utopia Brus – Blåbær

Standard

Norska blåbär på flaska med kolsyra, kan det bli bättre?

Hur smakar det?
Väldigt trevlig doft av blåbär, så smaklökarna börjar redan vattnas. Smaken är otvivelaktigt av blåbär. Ganska lätta blåbär. Med det menas att det inte är samma ”tunga” söta blåbär som i exempelvis Ekströms blåbärssoppa. Det är mera som att man tagit färska blåbär, utvunnit saften och sen bara lagt till minimalt med socker för att ta udden av det syrliga. Även om fördelningen i sedvanlig ordning är mer av en annan frukt (äpple 4%) än blåbär (3%) smakar det typ bara blåbär. Det är en klar dricka men jag kan nästan inbilla mig att jag känner knastret från de små små kärnorna, eller vad det nu är i blåbär som finns i blåbärssoppan, som ger lite struktur till drickan. Friskt och trevligt med en perfekt nivå av sötma.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes i Kristiansand, Norge, sommaren 2024.

Slutsats
Blåbär slår sällan fel och även så denna gång. Riktigt ljuvlig smak av färska friska blåbär med en balanserad sötma. Jag har absolut inget emot en supersliskig blåbärsdricka heller. Blåbärssoppa är underbart! Men denna drickan levererar smaken från det lilla blåa bäret helt perfekt. Så jag kan inte klaga.

Slutbetyg

Solo – Super – Rød Julebrus

Standard

Solo som främst är kända för sin apelsinläsk har skapat sig en sockerfri röd julebrus

Hur smakar det?
Doftar riktigt trevligt av geléhallon. Om smaken bara är hälften så god som doften så kommer detta bli en bra jul! Mycket riktigt så smakar det nästan precis hälften så gott som det doftar. Så julen är räddad! En väldigt trevlig och godis-liknande smak av hallon. Inte det där vanliga syntetiska jag brukar ogilla skarpt med hallonläsk. Intensiv sötma till en början med. Men det är en till synes kortvarig upplevelse för lika fort som smaken kom så gick den sin väg. Det blir snudd på ett vakuum efter att den initiala smaken har lagt sig. Men lite som Green Day när de lämnar arenan så kommer Billie Joe Armstrong tillbaks och kör Good Riddance (Time of Your Life), så kommer smaken tillbaks för ett extranummer. Nu är smaken lite mera dämpad men ändå en trevlig smak av hallon. Här märks dock det sockerfria i drickan då sötman känns tom och ihålig. Den intensiva sötman som infann sig de där första magiska sekunderna är borta. Varje ny klunk introducerar den igen såklart. Men den försvinner genast igen. Överlag så har de dock lyckats väldigt bra med denna läskeblasken.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes i Norge vintern 2024

Slutsats
Röd Julebrus brukar inte vara det jag väljer på julbordet. Mest för att de flesta brukar ha en syntetisk smak av hallon jag inte uppskattar. Lägg därtill att det är sockerfritt och min skepsis var maxad. Men förvånansvärt nog så var detta kanoners. Sötman är typiskt sötningsmedel och faller därmed på målsnöret av den anledningen. Men jag kan lätt tänka mig att köpa ett par burkar vid nästa tripp över riksgränsen och njuta av till Kalle Anka.

Slutbetyg

Tørst – Wild Berry

Standard

Vilda bär på burk från Norge

Hur smakar det?
Överraskande doft. Förväntade mig typ syntetiska hallon och märkliga björnbär men det doftar blåbär. Tankarna går lite åt någon skogsbär yoghurt. Smaken är åt samma håll. Initialt smakar det trevligt av bär. Blåbär är väldigt framträdande och det finns någon blandning av andra bär bakom. Nästan lite som drottningsylt fast kolsyrad. Sen kommer tyvärr det som ofta brukar dyka upp när det kommer till drickor som ska smaka bär. Den syntetiska smaken av hallon. Eller vad det nu är. En lite smått kemisk smak sprider sig i munnen efter några sekunder och jag grimaserar lite lätt. Detta som började så bra! Efter detta lilla snedsteg så kommer en oväntad syrlighet springandes. Syrligheten tacklar mina smaklökar från sidan och dommaren (jag) ger gult kort. Varför kunde jag inte bara få fortsätta i min lilla kolsyrad drottningsylts bubbla? Det är socker i drickan, vilket märks främst på efter-eftersmaken (dvs när det sura lagt sig) för då är vi åter igen på syltnivån och jag är lite glad igen. Men det var änna jobbigt där i mitten alltså.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes i en livsmedelsbutik i Norge sommaren 2024

Slutsats
Verkligen höjder och dalar på denna drickan. Förväntade mig en syntetisk katastrof. Blev glatt överraskad över drottningsylt. Blev tacklad av både sylighet och syntetiska smaker. För att sedan avsluta med drottningsylt igen. Jag förutspår att burken kommer stå här och bli drucken till cirka 60% innan den är helt bortglömd och jag får hälla ut en avslagen och rumsvarm dricka i vasken. Det är bara inte tillräckligt bra för att hålla mitt intresse. Tjänlig, men inte mycket mer än så.

Slutbetyg

Utopia Brus – Rabarbara

Standard

Underbara uppblåsbara rabarbara! *harkel* en dricka med smak av rabarber från Norge

Hur smakar det?
I sedvanlig ordning stoppar jag nosen så långt ner i flaskhalsen det bara är fysiskt möjligt och sniffar som en knarkhund på gränsbevakarna Australien. Underbart härlig doft av rabarber och kanske lite äpple med för den delen. Smaken är minst lika angenäm som doften. Underbart trevlig smak av rabarber som påminner mig om rabrabersirap jag brukar göra för att ha på glass. Det finns en underton av äpple i drickan med och smakerna kompletterar varandra väldigt väl. Drickan har en viss strävhet också, vilket jag uppskattar. Man blir en aningens torr på tungan efter varje klunk. Något som inte är helt ovanligt med rabarber om man inte sötat den så mycket. På tal om sötma så är det inget fel på den. Sött och härligt och i perfekt balans med den lite syrliga och sträva rabarbern. Njutning från första till sista klunk.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes i trakterna kring Kristiansand sommaren 2024.

Slutsats
Rabarber är en underbar smak. Mer saker borde smaka rabarber. Höjdpunkten med våren är de späda små stammarna man kan göra allt möjligt härligt på. Denna drickan fångar rabarberns härliga smak på ett väldigt bra sätt. Riktigt god rabarberdricka, utan tvekan. Bäst? Nej inte riktigt. Väldigt nära dock. Bland annat Spirit of Sweden har en rabarberdricka som fick mig att nästan sitta och skrika av lycka efter varje klunk. Här är sitter jag ”bara” med ett leende på läpparna efter varje smutt jag tar. Men det finns grader bland fullpoängare med. Och även om den inte riktigt når upp till Spirit of Sweden så är det välgjort och välsmakande ända ut i fingerspetsarna.

Slutbetyg

Cult – Dragon

Standard

Vilken tur att det är drakfrukt och inte kryddan dragon det handlar om, eller?

Hur smakar det?
Drakfrukt är en sådan där grej jag alltid glömmer hur det ska smaka från gång till gång. Inte direkt som att fruktkorgarna på jobbet innehåller annat än bananer och äpplen. Men det doftar gott och det kanske doftar drakfrukt? Sött och lite åt godis hållet är det iaf. Men en sötningsmedlet känns på doften, vilket är ett illavarslande tecken. Smakar sött och trevligt av någon frukt. Så vitt jag minns är det typ såhär saker som smakar drakfrukt brukar smaka. Förvånansvärt syrlig dricka, nästan som att de haft i surt godis i burken. Men det sura håller sig på mattan och övergår inte riktigt i något som gör det för surt. Smaken är trevlig. Påminner mig lite om sura vattenmeloner från Malaco. Sötningsmedlet är dock väldigt tydligt och drickan har den där ”ihåliga” sötman jag inte gillar. Det är som att man dricker ett svart hål att sötma. Varje klunk känns tom och ger ingen fyllnadskänsla till drickans sötma. De har med andra ord tappat bollen på den punkten. Vilket är synd.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes i en matbutik i Norge sommaren 2024

Slutsats
Cult är väldigt hit and miss för mig. Vissa är kanoners, som Tokyo Ice och andra är förskräckliga, som Peach Blaster. Detta är en medelmåtta. Det smakar (nog) drakfrukt och det är helt okej. Vad som drar ner drickan är den ihåliga och tomma sötman. Sukralos är sötningsmedlet och det funkade tydligen inte med smaken speciellt bra. Balanser är off. Men burken kommer tömmas utan problem, för det är ändå helt tjänligt. Synd dock att de famlar till det med en såpass lovande smak.

Slutbetyg