Sneak Energy – Raspberry Lemonade

Standard

Om det är något som smygande kaniner gillar så är det hallon

Hur smakar det?
Doftar klassiskt av fejkad godishallon, inte min favorit. Som ”tur” är så smakar det inte speciellt mycket av drickan initialt, då den är väldigt vattnig. Till en början smakar det mest vattnigt med en blandning av kemi och ihålig sötma. Dock blir det en aningens bättre några sekunder efter man tagit sig en klunk. Det smakar fortfarande syntetiska hallon och citronen är ingen höjdare heller, men sötman blev faktiskt ganska så trevlig. En fin len sötma som förvisso smakar sötningsmedel, men på ett ganska behagligt sätt. Den där karaktäristiska tomma sötman som nästan lämnar ett hål efter sig återfinns inte. Till och med det syntetiska hallonet blir lite bättre på eftersmaken. Men det smakar fortfarande som hallonvärldens motsvarighet till bananlack.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes på candyplanet.se

Slutsats
Hallon är svårt att få till på ett sätt som tillfredsställer mig. Kanske är det lite som med bananer att den essensen de använder sig av är baserad på ett hallon vi här i Sverige inte är bekanta med? För nästan alla drickor med hallonsmak är som ett förgiftat hallon. Här är det dock lite bättre och faktiskt uthärdligt. Sötman räddar drickan från underkänt och lemonaden är (tack gode gud) väldigt frånvarande i smaken. Så det är drickbart.

Slutbetyg

Standard

Långköraren Vimto entrar energidrycksmarknaden med en koffieniserad version av sin klassiska dricka

Hur smakar det?
Det doftar typ som klassisk Vimto men blandat med sådan basic energidricka. Och av någon outgrundlig anledning doftar det typ som den ansamlingen av dofter man ibland kan stöta på i en kaffe och te butik? Kan ju vara deras ”Vimto flavoring” som verkar innehålla allt från malt till obestämda herbs and spices. Vi tar oss ett smak. Jag kan inte direkt påstå att jag känner mycket av de frukter som ska vara Vimtos bas. Det vill säga svarta vinbär, hallon och vindruvor. Det smakar istället lite obestämt fruktigt med en ganska tydlig (och trevlig) smak av klassisk energidricka. Något märkligt i smakväg dyker upp vid varje ny klunk. Den där mystiska ”kaffebutik” smaken där det är typ lite kaffe och lite olika tesorter på samma gång. Lite som att ta och smaka på torkat te, ganska floralt och en aningens beskt. På eftersmaken dyker mer av den traditionella Vimto smaken upp. Men då är det nästan för sent. Eftersmaken har en märklig effekt av att vara sträv och sticksig på tungan. Påminner lite om hur en original Battery kan vara sträv på tungan efter varje klunk. Många smaker, många intryck som krigar med varandra i denna komplexa dricka.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes på candyplanet.se

Slutsats
Jag förväntade mig bara en helt vanlig Vimto med lite högre koffeinhalt. Men jag tycker mig känna stora skillnader. Nu ska det  vara sagt att Vimto inte ingår i min repertoar vad det gäller läskeblask. Så det var många år sedan jag drack en. Men någon tydlig smak av druvor, svarta vinbär och hallon känner jag verkligen inte. Det är en förvirrad dricka som jag inte riktigt blir vän med. En trea i betyg men en svag trea. Att sätta en tvåa känns lite väl hårt, även om det kanske är där den faktiskt ska ligga.

Slutbetyg

Red Bull – WInter Edition – Iced berries & Cream

Standard

Frusna bär och grädde i en sockerfri blandning signerad Red Bull

Hur smakar det?
Doftar precis som tuggummit Juicy Fruit, vilket inte är fel. Smaken är till en början åt samma håll. En fruktig bubbelgum smak. Precis som tuggummit så är smaken kortvarig dock. Blott någon sekund efter att man tagit sig en klunk försvinner smaken nästan helt en stund. Smaken återvänder dock ganska snabbt i form av eftersmaken och nu har vi ändrat karaktär lite. Nu är det mera renodlat bubbelgum och med en syrlighet som inte fanns där tidigare. Sötman på drickan är inte direkt imponerande då den är väldigt märkbart fejk och lämnar mycket att önska.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes på Coop X-Tra i Norge, vintern 2024

Slutsats
Min misstanke är att detta är den Winter edition vi fick i Sverige nu 2024, fast med annat namn. Svenska varianten var: Iced Cotton Candy. Liknande färg på burken, liknande smak och sockerfri. Tänk vad ett namn får en att tänka annorlunda saker när det är såpass generiskt sockersött/godisbutik som detta ändå är? Där jag på denna drickan kunde ana Juicy fruits och på den andra generisk godisbutik är ju att egentligen se som samma smak. Betyget blir det samma också. Jag förstår bara inte varför de valde att kalla den ena för sockervadd och den andra för berries & cream? Är norrmän rädda för sockervadd och svenskar rädda för frusna bär?

Slutbetyg

Sneak Energy – Purple Storm

Standard

Inte bara Purple Rain utan en hel jädra Purple Storm!

Hur smakar det?
Jag har faktiskt inte en susning vad detta doftar. Det är galet sötsliskigt och doftar märkligt nog lila. Doftar som något obestämt sötsliskigt godis. Smaken är mycket mildare än doften, men jag vet fortfarande inte vad det är. Smakar lite som något obestämt gelegodis med en hint av vanilj. Som om någon tagit godiset skittles, droppat ner det i en blender och sedan sodastreamat det. Så det är gott, men lite irriterande att inte veta vad det är. Sötman är explosiv och känns faktiskt inte speciellt sockerfri. Men sockerfri är den. De har bara fått till sötman väldigt väl på drickan. Den tråkigaste perioden är när man tar en klunk och sedan har drickan i munnen. Då blir det lite beskt och lite blaskigt. Eftersmaken är vad som verkligen håller upp denna drickan. Smakar länge och väl av det obestämda godiset. Ganska svag kolsyra dock, men det kan ju bero på många faktorer. Värt att notera dock.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes på candyplanet.se

Slutsats
Med ett diffust namn kommer tydligen även en diffus smak. Men det smakar trevligt. En potpurri av smaker som tillsammans funkar ganska så bra. Dock ska det erkännas att efter halva burken ungefär så är smaken en aningens överspelad. Men det håller nog hela vägen ner i botten. Lite för mycket smak helt enkelt. Vilket är ett märkligt problem att ha.

Slutbetyg

Rally Must

Standard

Julmust i 150 knyck från Tim Liljegren

Hur smakar det?
Doftar iaf av must, vilket är en bra start. Smaken är även den av julmust och en ganska standardiserad sådan. Vilket såklart är att vänta. Det är ett varumärke som skapat en must och inte ett bryggeri som försöker komma på någon super unik julmust för att jaga marknadsandelar. Julmusten smakar som den ska och kan närmast liknas vid julmustar från exempelvis Apotekarnes, Nygårda, ICA med flera. Alltså när man gör en standardmust. Sötman är trevlig och levererar precis det den ska.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes på ICA Maxi i Jönköping, men har skådats lite här och var. Helt enkelt där det finns en dryckesansvarig som tar ut svängarna lite.

Slutsats
När sådant här brukar göras och det handlar om energidrickor brukar det vara samma grej i alla burkar, bara olika branding. Det som brukar vara i burken har ofta en tendens att vara på det lägre spektrumet av kvalitet. Här är det ändå tal om julmust, vilket är svårt att göra fel med. Det är en skoj design på etiketten och det går till en person (lag? förening?) som man kanske tycker lite extra om och vill stötta. På köpet får man då även en kompetent julmust som levererar just det den ska.

Slutbetyg

Nygårda Julmust – Humle

Standard

Julmust från Nygårda med smak av humle, hoppas det inte är för öligt…

Hur smakar det?
Doftar faktiskt bara julmust, vilket är trevligt. Första klunken och jag kan konstatera att, tja det funkar. Den goda nyheten för mig är att humlesmaken inte gjort att det blivit det minsta öligt. Den dåliga nyheten är att det är en viss surhet som smugit sig in i drickan. Inte surt som i citron, utan surt som i lågt PH värde surt. Julmusten påminner mig om det jag inte gillar med Apotekarnes, som jag tycker har en sur smak. Det är dock inte någon form av katastrof eller så, överlag är den helt okej. Men jag tycker inte att den annars så trevliga smaken från Nygårdas julmust kommer fram tillräckligt. Nygårdas julmust med en underton av humle hade varit bättre. De missade lite på receptet för mig.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes på en ICA butik

Slutsats
Nygårda ska ha en eloge för att de ofta testar spännande och vuxna smaksättningar i sina julmustar. Romfatslagrad, Ekfatslagrad och Bourbonfatslagrad julmustarna är fantastiska. Denna hamnar på en svag trea. Det fattas för mycket av deras vanliga goda julmust och om det är humlen som introducerat denna surheten så var det kanske inte det bästa valet. Det får mig att tänka lite på den där gamla reklamen från 90-talet där Robert Gustafsson filtrerar öl genom en limpa och sen en tubsocka. Vilket kanske inte är den roligaste smakliknelsen att göra för en julmust.

Slutbetyg

Tøyen Cola

Standard

Norsk cola i liten skala som dessutom printar hela receptet på flaskan?!

Hur smakar det?
Det doftar inte cola, det doftar väldigt starkt av clementin eller satsumas. Något de inte har i, eftersom jag ser receptet, men det är i både apelsin, lime och citron. Smaken är inte alls som doften, initialt iaf. Smaken är lite som en calippo glass fast med en aningens bränt socker i, kanske lite åt farin hållet. Så en klassisk cola som faktiskt smakar cola och inte vad Coca-Cola kallar för cola. Men sen kommer citrus smakerna tillbaks och nja, inte så stort fan av det. Undertoner av apelsin och annan citrus går bra, det kan ofta komplettera en cola. Men här är smaken för dominerande. Den intressanta smaken av cola försvinner bakom citrusen. Och de andra smakerna som enligt receptet finns med, bland annat kanel och lavendel saknas helt i ekvationen. Om jag tar en klunk och håller kvar colan en stund i munnen kan jag ana en underton av lavendel. Så den finns där, men trängs åt sidan av apelsinen. Med det sagt så är det fortfarande en välsmakande och unik cola. Lite för mycket citrus bara.

Vart hittar jag läskeblasken?
Tøyen är ett område i Oslo, så den kan skådas lite varstans i huvudstaden. Just denna flaska köptes på en Coop X-Tra i Sarpsborg.

Slutsats
Lokala drickor är alltid skoj att hitta. Några eldsjälar som gör hantverksläsk i liten skala med passion är något som alltid skall premieras. Detta är en väldigt god och välgjord dricka, men för egen del faller den tyvärr på den dominerande apelsinen. Det finns gott om andra intressanta kryddor och smaksättningar i den. Kanel och lavendel har jag redan nämnt. Men den innehåller också: muskot, koriander och något kallat neroli (länk till wikipedia). Kanske är det denna nerolin som gör det överdrivet mycket citrus? Oklart. Men jag hade gärna sett att de skruvar tillbaks citrusen så de andra, mer spännande, smakerna får komma fram lite. Tyskar hade nog älskat detta. Iom deras kärlek till renodlade apelsincolor de har där nere.

Slutbetyg

Red Bull – Winter Edition – Iced Cotton Candy

Standard

Precis som julmusten dyker Red Bulls säsongsvarianter upp helt utanför den säsong den är avsedd för

Hur smakar det?
Doftar godisbutik. Som att jag vandrat in på Hemmakväll, eller motsvarande. Smakar trevligt och generiskt sött. Liknelsen till godisbutik kvarstår. Som en kavalkad av söta saker. Dock är detta en sockerfri dricka och det märks. Smaken är söt, men sötman återfinns inte i drickan. Den typ av sötma som finns är tom och ihålig. Varför man väljer att göra just denna Winter edition, som ska smaka sockervadd, sockerfri är för mig ett totalt mysterium. Det funkar helt enkelt inte. Sötman är tam och lämnar mycket att önska. Deras ”iced” anspegling får mig att tro att de ämnar att ge drickan en lite ”frisk” smak. Typ samma du får av olika mint varianter. Men tack och lov återfinns inget sådant i drickan. Så där missar dom väl? Även om det för mig är bra.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes på Sött & Salt, men finns redan nu lite här och var. Snart i en matbutik nära dig, i september, mest troligt.

Slutsats
Åter igen: Varför göra just denna sockerfri? De andra winter editions har inte varit sockerfria. Så väljer man att börja med just smaken sockervadd? Knäppaste på länge. Beträffande själva drickan så är den helt okej. Sötman är tam som bara den och deras isiga effekt fattas helt. Så det är inte mycket som går rätt med denna drickan rent tematiskt. Men som sagt, det är inget fel på smaken mer än att den är tråkig. Som med alla andra säsongs editions kommer du se dessa länge och väl i matbutikernas kylar för ingen köper dem. Och sen kan du köpa dem relativt billigt på matsmart. Cykeln fortsätter.

Slutbetyg

Superman Drink

Standard

Vad är blått och rött? Nej inte stålmannen, blue raspberry!

Hur smakar det?
Ja att det är sour blue raspberry vi har i burken råder det inga tvivel om. Så fort man korkar upp kommer den välbekanta doften. Smakmässigt kan vi också konstatera att det rör sig om sagda smak. Samt att den är sur. Så dom har klarat av alla kriterierna som de utgav på burken. Faktiskt ganska rejält surt detta. Kittlar till lite vid varje klunk. Och hänger kvar länge och väl. Riktigt söt dricka, på gränsen till sötslisk. Klarar sig undan den mest kemiska hallonsmaken, även om man självklart känner att det är på låtsas. Håller vad den lovar, precis som stålmannen.

Vart hittar jag läskeblasken?
Dök ett tag upp precis överallt, denna köptes via cooperscandy.com

Slutsats
Märklig dricka att göra ändå. Bara en helt random dricka med stålmannen tema. Så fort den dök upp dök den även upp på matsmart. Så kanske visste de att detta inte skulle bli någon långkörare? Men den smakar som den skall. Bluerazz är inte min favoritsmak, men denna gör det helt acceptabelt ändå. Tur det är en såpass liten burk.

Slutbetyg

Tørst – Wild Berry

Standard

Vilda bär på burk från Norge

Hur smakar det?
Överraskande doft. Förväntade mig typ syntetiska hallon och märkliga björnbär men det doftar blåbär. Tankarna går lite åt någon skogsbär yoghurt. Smaken är åt samma håll. Initialt smakar det trevligt av bär. Blåbär är väldigt framträdande och det finns någon blandning av andra bär bakom. Nästan lite som drottningsylt fast kolsyrad. Sen kommer tyvärr det som ofta brukar dyka upp när det kommer till drickor som ska smaka bär. Den syntetiska smaken av hallon. Eller vad det nu är. En lite smått kemisk smak sprider sig i munnen efter några sekunder och jag grimaserar lite lätt. Detta som började så bra! Efter detta lilla snedsteg så kommer en oväntad syrlighet springandes. Syrligheten tacklar mina smaklökar från sidan och dommaren (jag) ger gult kort. Varför kunde jag inte bara få fortsätta i min lilla kolsyrad drottningsylts bubbla? Det är socker i drickan, vilket märks främst på efter-eftersmaken (dvs när det sura lagt sig) för då är vi åter igen på syltnivån och jag är lite glad igen. Men det var änna jobbigt där i mitten alltså.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes i en livsmedelsbutik i Norge sommaren 2024

Slutsats
Verkligen höjder och dalar på denna drickan. Förväntade mig en syntetisk katastrof. Blev glatt överraskad över drottningsylt. Blev tacklad av både sylighet och syntetiska smaker. För att sedan avsluta med drottningsylt igen. Jag förutspår att burken kommer stå här och bli drucken till cirka 60% innan den är helt bortglömd och jag får hälla ut en avslagen och rumsvarm dricka i vasken. Det är bara inte tillräckligt bra för att hålla mitt intresse. Tjänlig, men inte mycket mer än så.

Slutbetyg