Standard

Långköraren Vimto entrar energidrycksmarknaden med en koffieniserad version av sin klassiska dricka

Hur smakar det?
Det doftar typ som klassisk Vimto men blandat med sådan basic energidricka. Och av någon outgrundlig anledning doftar det typ som den ansamlingen av dofter man ibland kan stöta på i en kaffe och te butik? Kan ju vara deras ”Vimto flavoring” som verkar innehålla allt från malt till obestämda herbs and spices. Vi tar oss ett smak. Jag kan inte direkt påstå att jag känner mycket av de frukter som ska vara Vimtos bas. Det vill säga svarta vinbär, hallon och vindruvor. Det smakar istället lite obestämt fruktigt med en ganska tydlig (och trevlig) smak av klassisk energidricka. Något märkligt i smakväg dyker upp vid varje ny klunk. Den där mystiska ”kaffebutik” smaken där det är typ lite kaffe och lite olika tesorter på samma gång. Lite som att ta och smaka på torkat te, ganska floralt och en aningens beskt. På eftersmaken dyker mer av den traditionella Vimto smaken upp. Men då är det nästan för sent. Eftersmaken har en märklig effekt av att vara sträv och sticksig på tungan. Påminner lite om hur en original Battery kan vara sträv på tungan efter varje klunk. Många smaker, många intryck som krigar med varandra i denna komplexa dricka.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes på candyplanet.se

Slutsats
Jag förväntade mig bara en helt vanlig Vimto med lite högre koffeinhalt. Men jag tycker mig känna stora skillnader. Nu ska det  vara sagt att Vimto inte ingår i min repertoar vad det gäller läskeblask. Så det var många år sedan jag drack en. Men någon tydlig smak av druvor, svarta vinbär och hallon känner jag verkligen inte. Det är en förvirrad dricka som jag inte riktigt blir vän med. En trea i betyg men en svag trea. Att sätta en tvåa känns lite väl hårt, även om det kanske är där den faktiskt ska ligga.

Slutbetyg

Red Bull – WInter Edition – Iced berries & Cream

Standard

Frusna bär och grädde i en sockerfri blandning signerad Red Bull

Hur smakar det?
Doftar precis som tuggummit Juicy Fruit, vilket inte är fel. Smaken är till en början åt samma håll. En fruktig bubbelgum smak. Precis som tuggummit så är smaken kortvarig dock. Blott någon sekund efter att man tagit sig en klunk försvinner smaken nästan helt en stund. Smaken återvänder dock ganska snabbt i form av eftersmaken och nu har vi ändrat karaktär lite. Nu är det mera renodlat bubbelgum och med en syrlighet som inte fanns där tidigare. Sötman på drickan är inte direkt imponerande då den är väldigt märkbart fejk och lämnar mycket att önska.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes på Coop X-Tra i Norge, vintern 2024

Slutsats
Min misstanke är att detta är den Winter edition vi fick i Sverige nu 2024, fast med annat namn. Svenska varianten var: Iced Cotton Candy. Liknande färg på burken, liknande smak och sockerfri. Tänk vad ett namn får en att tänka annorlunda saker när det är såpass generiskt sockersött/godisbutik som detta ändå är? Där jag på denna drickan kunde ana Juicy fruits och på den andra generisk godisbutik är ju att egentligen se som samma smak. Betyget blir det samma också. Jag förstår bara inte varför de valde att kalla den ena för sockervadd och den andra för berries & cream? Är norrmän rädda för sockervadd och svenskar rädda för frusna bär?

Slutbetyg

Sneak Energy – Purple Storm

Standard

Inte bara Purple Rain utan en hel jädra Purple Storm!

Hur smakar det?
Jag har faktiskt inte en susning vad detta doftar. Det är galet sötsliskigt och doftar märkligt nog lila. Doftar som något obestämt sötsliskigt godis. Smaken är mycket mildare än doften, men jag vet fortfarande inte vad det är. Smakar lite som något obestämt gelegodis med en hint av vanilj. Som om någon tagit godiset skittles, droppat ner det i en blender och sedan sodastreamat det. Så det är gott, men lite irriterande att inte veta vad det är. Sötman är explosiv och känns faktiskt inte speciellt sockerfri. Men sockerfri är den. De har bara fått till sötman väldigt väl på drickan. Den tråkigaste perioden är när man tar en klunk och sedan har drickan i munnen. Då blir det lite beskt och lite blaskigt. Eftersmaken är vad som verkligen håller upp denna drickan. Smakar länge och väl av det obestämda godiset. Ganska svag kolsyra dock, men det kan ju bero på många faktorer. Värt att notera dock.

Vart hittar jag läskeblasken?
Köptes på candyplanet.se

Slutsats
Med ett diffust namn kommer tydligen även en diffus smak. Men det smakar trevligt. En potpurri av smaker som tillsammans funkar ganska så bra. Dock ska det erkännas att efter halva burken ungefär så är smaken en aningens överspelad. Men det håller nog hela vägen ner i botten. Lite för mycket smak helt enkelt. Vilket är ett märkligt problem att ha.

Slutbetyg

Rally Must

Standard

Julmust i 150 knyck från Tim Liljegren

Hur smakar det?
Doftar iaf av must, vilket är en bra start. Smaken är även den av julmust och en ganska standardiserad sådan. Vilket såklart är att vänta. Det är ett varumärke som skapat en must och inte ett bryggeri som försöker komma på någon super unik julmust för att jaga marknadsandelar. Julmusten smakar som den ska och kan närmast liknas vid julmustar från exempelvis Apotekarnes, Nygårda, ICA med flera. Alltså när man gör en standardmust. Sötman är trevlig och levererar precis det den ska.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes på ICA Maxi i Jönköping, men har skådats lite här och var. Helt enkelt där det finns en dryckesansvarig som tar ut svängarna lite.

Slutsats
När sådant här brukar göras och det handlar om energidrickor brukar det vara samma grej i alla burkar, bara olika branding. Det som brukar vara i burken har ofta en tendens att vara på det lägre spektrumet av kvalitet. Här är det ändå tal om julmust, vilket är svårt att göra fel med. Det är en skoj design på etiketten och det går till en person (lag? förening?) som man kanske tycker lite extra om och vill stötta. På köpet får man då även en kompetent julmust som levererar just det den ska.

Slutbetyg

Nygårda Julmust – Humle

Standard

Julmust från Nygårda med smak av humle, hoppas det inte är för öligt…

Hur smakar det?
Doftar faktiskt bara julmust, vilket är trevligt. Första klunken och jag kan konstatera att, tja det funkar. Den goda nyheten för mig är att humlesmaken inte gjort att det blivit det minsta öligt. Den dåliga nyheten är att det är en viss surhet som smugit sig in i drickan. Inte surt som i citron, utan surt som i lågt PH värde surt. Julmusten påminner mig om det jag inte gillar med Apotekarnes, som jag tycker har en sur smak. Det är dock inte någon form av katastrof eller så, överlag är den helt okej. Men jag tycker inte att den annars så trevliga smaken från Nygårdas julmust kommer fram tillräckligt. Nygårdas julmust med en underton av humle hade varit bättre. De missade lite på receptet för mig.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes på en ICA butik

Slutsats
Nygårda ska ha en eloge för att de ofta testar spännande och vuxna smaksättningar i sina julmustar. Romfatslagrad, Ekfatslagrad och Bourbonfatslagrad julmustarna är fantastiska. Denna hamnar på en svag trea. Det fattas för mycket av deras vanliga goda julmust och om det är humlen som introducerat denna surheten så var det kanske inte det bästa valet. Det får mig att tänka lite på den där gamla reklamen från 90-talet där Robert Gustafsson filtrerar öl genom en limpa och sen en tubsocka. Vilket kanske inte är den roligaste smakliknelsen att göra för en julmust.

Slutbetyg

Battery Charged – Peachy Blueberry

Standard

Persika och blåbär i samma burk? Ja tack!

Hur smakar det?
Doftar väldigt trevligt av sötsliskig persika. Nästan som en yoghurt med persika. Smaken är ganska fin den med, till en början, sen blir det komplicerat. Men de första sekunderna av smaken är riktigt trevlig. Den fortsätter i samma tema med persikoyoghurt smak (av den finase kvalitet) och det är riktigt trevligt. Ingen aning vart blåbäret är dock. Men sen kommer eftersmaken och det blir genast inte riktigt lika skoj. Strävheten från original Battery dyker upp en aningens, men det gifter sig inte speciellt bra med persikosmaken. Sötman tar sig också en törn här då en ganska ihålig och sockerfri karaktär uppenbarar sig. Den sötman som först imponerade är liksom bortblåst. Men sen kommer den långvariga eftersmaken och goda nyheter, persikan och sötman är tillbaks! Nu när det gått kanske en halvminut sedan senaste klunken smakar det fortfarande trevligt av söt persika i munnen. Dock hittades aldrig blåbäret.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes i vanlig matbutik i Norge vintern 2024

Slutsats
Battery med smak av blåbär är en av mina favoriter och ett måste varje gång jag åker över gränsen. Persika överlag är en av mina favoritsmaker på läsk. Så när de två kombineras så utbrast jag i ett ”hurra!” i butiken. Det hurraet blev inte riktigt lika stort här hemma när jag korkade upp. God smak av persika med en liten dipp där i mitten. Men blåbäret är helt borta och det är ju lite tråkigt. Men överlag en fin dricka som jag gärna skulle köpa igen.

Slutbetyg

Tøyen Cola

Standard

Norsk cola i liten skala som dessutom printar hela receptet på flaskan?!

Hur smakar det?
Det doftar inte cola, det doftar väldigt starkt av clementin eller satsumas. Något de inte har i, eftersom jag ser receptet, men det är i både apelsin, lime och citron. Smaken är inte alls som doften, initialt iaf. Smaken är lite som en calippo glass fast med en aningens bränt socker i, kanske lite åt farin hållet. Så en klassisk cola som faktiskt smakar cola och inte vad Coca-Cola kallar för cola. Men sen kommer citrus smakerna tillbaks och nja, inte så stort fan av det. Undertoner av apelsin och annan citrus går bra, det kan ofta komplettera en cola. Men här är smaken för dominerande. Den intressanta smaken av cola försvinner bakom citrusen. Och de andra smakerna som enligt receptet finns med, bland annat kanel och lavendel saknas helt i ekvationen. Om jag tar en klunk och håller kvar colan en stund i munnen kan jag ana en underton av lavendel. Så den finns där, men trängs åt sidan av apelsinen. Med det sagt så är det fortfarande en välsmakande och unik cola. Lite för mycket citrus bara.

Vart hittar jag läskeblasken?
Tøyen är ett område i Oslo, så den kan skådas lite varstans i huvudstaden. Just denna flaska köptes på en Coop X-Tra i Sarpsborg.

Slutsats
Lokala drickor är alltid skoj att hitta. Några eldsjälar som gör hantverksläsk i liten skala med passion är något som alltid skall premieras. Detta är en väldigt god och välgjord dricka, men för egen del faller den tyvärr på den dominerande apelsinen. Det finns gott om andra intressanta kryddor och smaksättningar i den. Kanel och lavendel har jag redan nämnt. Men den innehåller också: muskot, koriander och något kallat neroli (länk till wikipedia). Kanske är det denna nerolin som gör det överdrivet mycket citrus? Oklart. Men jag hade gärna sett att de skruvar tillbaks citrusen så de andra, mer spännande, smakerna får komma fram lite. Tyskar hade nog älskat detta. Iom deras kärlek till renodlade apelsincolor de har där nere.

Slutbetyg

Utopia Brus – Blåbær

Standard

Norska blåbär på flaska med kolsyra, kan det bli bättre?

Hur smakar det?
Väldigt trevlig doft av blåbär, så smaklökarna börjar redan vattnas. Smaken är otvivelaktigt av blåbär. Ganska lätta blåbär. Med det menas att det inte är samma ”tunga” söta blåbär som i exempelvis Ekströms blåbärssoppa. Det är mera som att man tagit färska blåbär, utvunnit saften och sen bara lagt till minimalt med socker för att ta udden av det syrliga. Även om fördelningen i sedvanlig ordning är mer av en annan frukt (äpple 4%) än blåbär (3%) smakar det typ bara blåbär. Det är en klar dricka men jag kan nästan inbilla mig att jag känner knastret från de små små kärnorna, eller vad det nu är i blåbär som finns i blåbärssoppan, som ger lite struktur till drickan. Friskt och trevligt med en perfekt nivå av sötma.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes i Kristiansand, Norge, sommaren 2024.

Slutsats
Blåbär slår sällan fel och även så denna gång. Riktigt ljuvlig smak av färska friska blåbär med en balanserad sötma. Jag har absolut inget emot en supersliskig blåbärsdricka heller. Blåbärssoppa är underbart! Men denna drickan levererar smaken från det lilla blåa bäret helt perfekt. Så jag kan inte klaga.

Slutbetyg

Sneak Energy – Blizzard Lemonade

Standard

En ondsint kanin som smyger i en snöstorm av lemonad

Hur smakar det?
Trevlig doft av citron som påminner om Cult – Miami Ice. Alltså inget spår (än så långe) av WC-Anka. Smaken är även den ganska så angenäm. En trevlig och söt smak av citron som inte alls övergår i rengöringsprodukter-träsket. Tänk dig en ganska sötad lemonad, men där du ändå känner tydligt att det är naturliga citroner det rör sig om. Men syrligheten är en aningens avtrubbad, vilket inte är mig emot. Äkta lemonad är så förbaskat surt! Sötman är som sagt trevlig och välgjord. Ger inte den där sedvanliga ”tomma” sötman som vissa sockerfria drickor kan göra. Eftersmaken är dock kortvarig. Den slutar abrupt och ligger inte kvar med någon sötma eller smak av citron. Så det är väl drickans enda nackdel. Men en ny klunk löser det problemet! Genomgod dricka.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes på candyplanet.se

Slutsats
Man vet aldrig med citrondrickor, som dessutom är zero sugar. Men denna är fin. Skulle nog ställa den precis bredvid Cult – Miami Ice på en rakning. Den enda skillnaden mellan dem är tillgänglighet och pris. Då detta är import och Cult hittar du i vanliga matbutiker. Men gillar man citron och energidricka är detta ett bra alternativ.

Slutbetyg

Mountain Dew – Freedom Fusion

Standard

En patriotisk dricka som skapar fusion mellan lemonad och persika, enligt burken iaf

Hur smakar det?
Luktar faktiskt bara citron, söt citron. Finns inte minsta antydan till någon persika. Det börjar svagt. Smaken innehåller dock något annat, men är det verkligen persika? En sötma finns i drickan, som inte är citronen. Om jag verkligen verkligen vill kan jag nog lura mig att känna en svag smak av persika. Men det är på tok för svag insats av persikan för att räknas. Eftersmakerna sätter totalt stopp för upplevelsen. Först och främst är det en beska med i drickan som får mig att tänka på diverse tonics från Schweppes. Om det är någon grapefrukt eller rent av en gnutta kinin vet jag inte, men det är en beska jag inte alls uppskattar. Eftersmaken av persikan är inte heller speciellt angenäm. Sötman är typ som om någon tagit kaffesump och hällt i juice från konserverade persikor som ligger i någon slags sirap. Väldigt märkligt.

Vart hittar jag läskeblasken?
Denna köptes på candyplanet.se

Slutsats
Alltså det låter ju gott. Mountain dew, originalet, är ganska ok. Iaf den svenska. Känns som att de har något i den amerikanska som inte riktigt lirar med mina smaklökar. Men denna lyckades de sabba totalt med den svaga och samtidigt misslyckade persikan. Halva burken blev det innan jag växlade till något annat. Mina smaklökar bad om nåd.

Slutsats