Guile är en riktig hårding, han är så hård att han kan svinga sina armar med sådan kraft att han bryter ljudbarriären! Nu får vi se hur hans legendariska attack smakar.

Hur smakar det?
Ljudbarriär smakar faktiskt riktigt gott, det luktar fruktigt tuggummi om drickan och smakar nästan identisk med Resident Evil drickan. Vilket kanske inte är så märkligt eftersom bägge drickorna kommer ifrån samma företag. Men visst finns det en liten skillnad, om det har att göra med dagsformen på mig, hur färsk drickan var eller om det faktiskt är två olika men snarliga smaker vet jag dock inte. Jag tycker att Resident evil drickan var snäppet sockersötare, den lämnade en söt men inte sliskig eftersmak. Sonic Boom lämnar en lite Red bull-aktig eftersmak, vilket absolut inte är något negativt, jag älskar Red bull. Kort sagt så är det riktigt gott!

Vart hittar jag läskeblasken?
Just denna burken var en julklapp från ett par goda vänner men jag har sett att drickan finns att beställa på roligaprylar.se

Slutsats
Guile var aldrig en av mina favoriter i Street Fighter 2, visst är han tuff och så men jag föredrog Ken eller Ryu. Mem efter att ha smakat Dragon Punch drickan så kan jag säkert säga att i dryckesform föredrar jag lätt Guile med hans Sonic Boom. Som jag skrev ovanför, smaken är väldigt lik Resident Evil drickan och jag begriper inte varför de kunde ha gjort samma smak på Dragon Punch drickan. Detta är ännu ett i raden av säkra köpr för en som gillar tv-spel och som dessutom kanske tycker att energidrycker är gott. Det höga priset på samtliga av dessa drickor gör att det är kanske inte något man köper 10st utav och sänker under helgens festligheter, men ett exemplar att smaka på för att sedan ställa i hyllan, det kan man unna sig tycker jag.

Slutbetyg