Boylans första dricka med anor från 1891, en ”root beer” med björkolja som tillsats, vänta, va?!

Hur smakar det?
Doftar nästan identiskt med en ”vanlig” root beer, möjligen att denna är lite friskare i doften, men skillnaden är verkligen inte stor. Smaken å andra sidan skiljer sig markant från root beer. Den har samma grund, en stark smak av sassafras och/eller yucca, som närmast påminner om tuggummit Jenka. Men sen händer något smått fantastiskt, en stark ”träig” smak sprider sig i munnen och för genast tankarna till träslöjden man hade i skolan. Det är inte så konstigt, eftersom Birch Beer lättast kan översättas till ”Björköl” då drickan innehåller något så ”exotiskt” som björkolja och det känns verkligen på smaken. Det smakar lite som det luktar när du oljar utemöblerna, vilket låter vidrigt, varför vill man dricka något som smakar träolja? Ja det undrade jag också tills jag skruvade av kapsylen och tog mig min första klunk. Men det funkar faktiskt, hur märkligt det än låter. Sött som en root beer, uppfriskande som en root beer men med en tvist som heter duga.

Vart hittar jag läskeblasken?
Ingår i Greys sortiment, så de flesta större matbutiker med en importhylla kan ha ett exemplar ståendes.

Slutsats
Märkligt, mycket märkligt, men kul, riktigt kul. Björkolja låter som något jag inte vill ha i min läskeblask, men när alla smakerna blandas så funkar det ganska bra, det bidrar till en tveklöst unik smakupplevelse som inte riktigt går att förmedla, det måste helt enkelt testas. Men även om det är väldigt kul med en såpass främmande smak så är det inte lika välkommet efter fjärde klunken. Och ju varmare den blir desto mera påtaglig blir den träiga smaken. Så helt perfekt är den inte, men det är kul att ha testat och skoj att se med vilken läskeblask Boylan startade med för typ 120 år sedan.

Slutbetyg